Tycker ni att Israel är en legitim stat?
Carl Berglund (8 mars 1999)
carl_berglund[smanel-a]hotmail.com

Man kan naturligtvis fråga sig om Sverige är en legitim stat. Om Ryssland är det? Om USA är det? Den frågan är inte särskilt meningsfull, det räcker oftast med att konstatera att Israel, Sverige, Ryssland och USA alla är stater. Palestina och Kurdistan är det inte…

Om man ser på den historiska bakgrunden är staten Israel grundat på de bästa principer man kan tänka sig i vår tid. En FN-resolution. Då ligger ju både Sverige och USA i lä, bägge staterna är grundade av upprorsmän som med vapen i hand drivit ut den lagliga makten, i Sveriges fall Kristian II, i USAs fall George III. Israel är i ytterligare en mening mer genuin som stat än både Sverige och USA. Stora delar av det som idag är Israel var för hundra år sedan öde öken, områden som idag är blomstrande jordbruksområden skapade av invandrare som för en billig penning köpte marken, i den mån den alls hade någon ägare. Varken i Sverige eller i USA har vi på detta handgripliga sätt skapat landet ur intet. Även om man i USA omvandlat obrukad mark till jordbruksområden, så var ju den marken normalt bördig från början. Vad gäller ägandet av marken i Israel är det viktigt att understryka att den mark som idag brukas av judar köptes för egna eller insamlade medel från personer som tidigare var ägare och hade en ganska låg nyttjandegrad på marken. De araber som bor i Israel eller dess närområden är i stor utsträckning själva invandrare, dvs de kom från andra delar av den arabisktalande världen när den judiska invandringen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick fart på detta glesbefolkade och underutnyttjade land.

Läsarkommentar:
Contra har tagit upp frågan om Israel är en legitim stat. Visst är Israel legitimt, men Dina argument för detta är inte väl valda. Du betonar att det område som idag är Israel blev uppodlat av judiska invandrare som kom att bli självägande jordbrukare. Israels arabiska invånare verkar ha invandrat lite senare, när marken redan ägdes och brukades av judar. Det kanske stämmer, men det kvittar lika. Det är dagens Israel som skall legitimeras, inte Israel för 100 eller 50 år sedan. Det finns en del exempel regimer som använder historien som främsta argument för sin rätt till vissa landområden, samma regimer som verkar ha lätt att glömma bort de fri- och rättigheter som individer och folkgrupper har. Varför använder Contra de här argumenten, när det finns mycket bättre argument lätt tillgängliga? Israel är en demokrati och en rättsstat som allra oftast tar hänsyn till fri- och rättigheter, och det är allt man behöver veta. Israel – och alla andra stater – får legitimitet från sina invånare, inte från historien.

Det är tråkigt att Contra använder de här argumenten eftersom dom också skulle kunna användas av någon som vill diskriminera andra invånare i Israel än judarna. Naturligtvis är inte det någonting som Contra vill, men Dina argument är enligt min åsikt inte ägnade att bilda grundval för en rättsstat.

Med vänliga hälsningar, Erik Jungmann, Lund
E-post erik[snabel-a]operamail.com

En kommentar till kommentaren:
Jag håller inte med Erik Jungman om att man bör bortse från historiska faktorer om man vill legitimera en stat, i det här fallet Israel, och endast koncentrera sig på dagens situation.

En sådan syn får mindre lyckade konsekvenser. I Finland bor det 300 000 finlandssvenskar. Vi har bott här sedan hedenhös, och svenska är enligt grundlagen ett officiellt språk. Vi har rätt till service på svenska. I Sverige bor det, om jag inte misstar mig, minst lika många finskspråkiga. De allra flesta har invandrat under 50- och 60-talet. De har ingen språklig särställning.

Om den finska regeringen och riksdagen på demokratiskt sätt ändrade grundlagen, avskaffade rättigheten till svensk service och tvingade oss att gå i finskspråkiga skolor skulle jag protestera ljudligt och vägra erkänna det legitima i beslutet. Jag har ärvt mitt land av mina förfäder som i generationer levt och arbetat sida vid sida med finnarna och offrat liv och blod för fosterlandet. Som finlandssvensk behöver jag ingen vidare legitimering.

Däremot ser jag ingen orättvisa i att finnarna i Sverige förväntas anpassa sig till svenskt språk och kultur. Det samma gäller andra invandrare. De är första eller andra generationens medborgare och har kommit till ett land som redan hade sin nationella identitet. I praktiken skulle det ju också bli besvärligt om alla finnar, turkar, kurder, sydamerikaner m m skulle kräva särskilda minoritetsrättigheter. En annan sak är sedan att det finns en del finskspråkiga i tornedalen som bott där i många generationer. För dem tycker jag det är berättigat att hålla på regionala privilegier.

Rättighet till ett land uppstår inte automatiskt bara för att man råkar bo där och uppför sig hyfsat. Saken är betydligt mer komplicerad än så. Historiska argument är åtminstone en faktor som bör tas i beaktande.

Med vänliga hälsningar, Joakim Förars
E-post jforars[snabel-a]abo.fi