Vad är det för skillnad på främlingsfientlighet, nationalism och rasism?
Jenny Ekstrand (4 november 1999)
jenny_ekstrand[snabel-a]swipnet.se
Det går visserligen att hitta personer som samtidigt ger uttryck för alla de tre orden Du använder, men annars bör man nog normalt kunna skilja dem åt. Särskilt nationalism är ett begrepp som kraftigt skiljer sig från de andra två. Men inte heller främlingsfientlighet och rasism är samma sak. Med främlingsfientlighet menar vi en negativ inställning till personer enbart på grund av att de representerar en främmande kultur. Den person som utsätts för “främlingsfientlighet” har enligt den definitionen ett annorlunda beteende och andra värderingar än de som är vanliga i den egna kulturen. Om man går över till rasism är det istället härkomsten för den som utsätts för rasism som är avgörande för motviljan. Några enkla exempel. Vi anser inte att fotbollsspelaren Martin Dahlin skulle kunna utsättas för främlingsfientlighet, eftersom han är uppvuxen i Sverige och “helsvensk”. Däremot skulle han kunna utsättas för rasism, eftersom han är neger. Å andra sidan skulle en till Sverige inflyttad svenskättling från exempelvis Argentina (där det finns en svensk invandrargrupp sedan 1920-talet) kunna utsättas för främlingsfientlighet, på grund av sitt “avvikande” sydamerikanska beteende, men någon rasism skulle det inte kunna bli fråga om eftersom vederbörande har både svensk farfar, farmor, morfar och mormor…
Nationalism är något helt annat. Det är snarare en politisk yttring som har djupa historiska rötter. Nationalister i Estland ville till exempel att esterna skulle få bestämma i Estland och att saker inte skulle avgöras i Moskva. Nationalister i Tyskland på 1800-talet ville förena de många små tyska staterna till en samlad nation (vilket skedde under Preussens ledning). Nationalismen i den här meningen utgår från att personer med en någorlunda gemensam kultur har goda förutsättningar att samlas i en gemensam statsbildning. Skilj denna nationalism från dess överdrift chauvinismen (jingoism på engelska), där den nationalistiska inställningen kombineras med en fientlig inställning mot andra nationer. Det behöver ju inte en normal nationalism göra. Flertalet svenska är nog nationalister i den meningen att vi tycker att det är bättre att Sverige är ett enat och självständigt land och inte uppdelat i småkungadömen eller alternativt en provins som styrs från Moskva.