U är ju på väg att utvidgas och min fråga är om det kommer att skapa några problem i Europa. Finns det några risker med utvidgningen? Slutligen, varför får inte Turkiet gå med?
Anna, Stockholm (4 mars 2003)
ylsi[snabel-a]hotmail.com

För närvarande har överenskommelse träffats med Cypern, Malta, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Ungern om medlemskap från 1 maj 2004 och med Rumänien och Bulgarien om medlemskap från 2007. Än så återstår dock folkomröstningar i alla länderna (utom Malta, som klarade av sin folkomröstning i söndags den 9 mars 2003). De flesta länderna kommer nog att rösta ja, men det ska inte uteslutas att till exempel Estland kan komma att rösta nej. För att EU är för mycket av en planekonomi och regleringsstat för att passa det nya liberala Estland.

Självklart blir det problem att ta in tolv nya medlemmar i en organisation som EU. Beslutsordningen måste ses över ordentligt. Idag kräver de flesta besluten enhällighet. Det är svårt nog med 15 medlemsländer, men blir ännu svårare med 27 länder. Här är reformer på gång, men de är inte helt lätta att genomföra.

Idag har också alla 15 medlemsländerna minst en EU-kommissionär (motsvarigheten till regeringen i EU), de stora länderna har två. Sveriges kommissionär heter Margot Wallström. Men med 27 medlemsländer låter det sig knappast göras att varje land ska ha en kommissionär. Kommissionen blir för stor och ansvarsområdena alltför splittrade. Även där är det reformer på gång.

De nya medlemsländerna har också i största allmänhet en levnadsstandard och BNP som ligger långt under resten av Europa. Det innebär att det blir en kraftig förskjutning i vart stödet från EUs centrala budget går. Skulle nuvarande regler för jordbruket bibehållas skulle EUs budget behöva utökas med 50 procent eller så för att ta hand om det polska jordbruket… EUs bruttonationalprodukt ökar med mindre än 10 procent, befolkningen ökar med 20 procent och antalet medlemsländer med 80 procent. Det är klart att det också medför problem.

Alla EU-dokument ska finnas på alla de officiella EU-språken. Och alla möten ska tolkas mellan alla tänkbara språkkombinationer. Det blir en lysande framtid för bulgarisk-svenska tolkar och översättare framöver… Med fler länder ökar antalet språkkombinationer drastiskt. Med 15 medlemsländer finns det 11 språk (svenska, danska, finska, engelska, tyska, franska, nederländska, italienska, spanska, portugisiska och grekiska) vilket ger 54 olika språkkombinationer. Med ytterligare 12 länder tillkommer 10 språk (estniska. lettiska, litauiska, polska, tjeckiska, slovakiska, ungerska, slovenska, bulgariska och rumänska). Det innebär att antalet språkkombinationer ökar med 155 till sammanlagt 209… Redan idag är hälften av EUs anställda översättare och tolkar!

Det var några problem.

Vad gäller Turkiet är det inte alls så att landet stängs ute från EU. EU har inbjudit Turkiet att förhandla om medlemskap. Den inbjudan kom redan 1999. Men än har inga förhandlingar startat. Det var jobbigt nog att förhandla färdigt med de tolv länder som var på gång. Nu börjar förhandlingarna närma sig slutet för de tolv (för tio är det ju redan klart) och alltså pockar Turkiet på att få börja förhandla. Men det har inte blvit av än. En del inom EU är skeptiska till att släppa in ett land med muslimsk kultur i den i övrigt helt kristna kulturkrets som EU är. Många har haft invändningar mot Turkiets bristande respekt för de mänskliga rättigheterna – där har Sveriges nuvarande utrikesminister Anna Lindh tidigare gått i spetsen för motståndet mot Turkiet, men hon verkar nu ha vänt sida helt och hållet. Det finns skepsis mot militärens starka roll i Turkiet osv. Dessutom finns Cypernfrågan som en latent konflikt – Cypern är delat mellan en grekisk och en turkisk del och det är bara Turkiet som erkänner Turkiska Republiken Norra Cypern som en självständig stat. Turkiet är dessutom ett land med lägre BNP per capita än de andra 12 länderna som är på gång att bli medlemmar, vilket skulle bli ytterligare en ekonomisk belastning för EU. Vidare är landet mycket stort. Det skulle bli EUs näst Tyskland folkrikaste medlem, men med nuvarande befolkningsutveckling skulle det inom bara några decennier bli EUs största medlemsland. Det påverkar naturligtvis maktbalansen i EU och sådant är känsligt. Inte konstigt att det främst är tyskarna som är skeptiska till turkiskt EU–medlemskap. Nåväl, vi lär åtminstone få se förhandlingar med Turkiet börja inom en inte alltför avlägsen framtid. Vart de förhandlingarna kan leda är svårt att uttala sig om.