Jag har funderingar kring Storbritanniens, Frankrikes, Tysklands, USAs, Japans och Rysslands politiska system. Jag undrar vilka positiva respektive negativa effekter som fås av resp. politiska systems utformning? Hoppas ni förstår, jag vill jämföra dessa länders politiska system med varandra.
Stefan Olsson, Molkom (31 januari 2001)
stefan.olsson.molkom[snabel-a]telia.com
Man måste ha klart för sig att ett lands politiska system alltid utvecklats med utgångspunkt från just det landets historia och kultur. Det som är bäst i USA behöver därför inte alls vara bäst i Japan.
Några reflektioner om skillnader kan göras.
Trots att USA och Storbritannien är nära allierade och har en delvis gemensam historia är systemen väldigt olika i den meningen att i USA är Konstitutionen rättesnöre och normgivare för det mesta i politiken, medan Storbritannien saknar skriven konstitution. Där är istället rättighetsförklaringen Magna Charta från 1215 och common law (sedvanerätt) grundläggande för landets styre. USA har byggt upp ett starkt formalistiskt system som ska skydda de rättigheter som man anser att den engelske kungen kränkte innan den amerikanska revolutionen.
Det förtjänar vidare att noteras att Storbritannien är det parlamentariska styrelseskickets urhem, medan USA tvärtom har presidentstyre. I USA skiljer man efter Montesquieus tankar mycket noga mellan de lagstiftande, verkställande och dömande makterna, medan den Högsta Domstolen i Storbritannien är ett utskott inom Överhuset.
Tyskland och Japan har i den meningen system som snarast påminner om det brittiska systemet med en stark ställning för parlamentet och en snarast formell statschef. Frankrike har däremot gett presidenten betydande reella maktbefogenheter, men han är ändå begränsad i sin möjlighet att utse premiärminister av nationalförsamlingens sammansättning.
Vad gäller Ryssland slutligen har presidenten en ännu starkare ställning än i Frankrike, om än inte lika stark som i USA. Det är presidenten som utser premiärminister, men duman ska godkänna premiärministern. Dock, godkänner inte duman presidentens tredje förslag upplöses duman. Jeltsin använde åtminstone en gång en upplösning av duman som hot för att driva igenom en premiärminister som redan röstats ned en gång av duman.
Ryssland har dock knappast en stabil konstitution, eftersom den i sin praktiska tillämpning skapats på ruinerna av det söndefallande Sovjetunionen och ännu inte ens tillämpats i tio år. den kommer säkert att modifieras åtskilligt framöver mot bakgrund av de politiska erfarenheter som man gör av den nuvarande konstitutionen.