Med ny datateknik, som redan finns eller är under utveckling, kommer falska ljudfiler och YouTube-
filmer att kunna skapas. De ”falska nyheterna” blir ännu svårare att avslöja i framtiden.
”Falska nyheter” har kommit i ropet under senare år. Inte minst i samband med den amerikanska valkampanjen 2016. Ansvarslösa datanördar i Östeuropa skapade och spred falska nyheter för att tjäna pengar på reklamklickningar. I många fall tog det dagar innan de falska uppgifterna kunde klaras upp och i viss utsträckning kan de falska nyheterna ha påverkat valkampanjen. Hackarna hade ingen politisk agenda. Till att börja med var de falska nyheterna jämnt fördelade mellan partierna, men successivt lärde aktörerna sig att de tjänade mest på att lansera falska nyheter om Hillary Clinton. Det innebar att det blev fler Clinton-nyheter, vilket dock på inget sätt lämnade Bernie Sanders eller de republikanska kandidaterna (inklusive Donald Trump) utanför förfalskningarna.
Sättet att få spridning var att skapa nyheter med någon form av trovärdighet, som byggde på kända fakta eller spridda missuppfattningar om kandidaterna. Men det handlade bara om texter, inte om ljudfiler eller rörliga bilder.
Ljudinspelningar och framförallt rörliga bilder skapar mycket högre trovärdighet för den som vill sprida förfalskningar. Tänk att höra något sägas med Donald Trumps röst eller till och med se en bild när Theresa May talar… Det blir svårt att vifta bort så starka inslag i en framtida kampanj.
Den brasilianske presidenten Michel Temer misstänks för korruption. Det är en av landets storföretagare som spritt en bandinspelning som kan tolkas som att Temer håller med när han blir informerad om ett mutbrott. Temer förnekar bestämt påståendena och menar att det är en förfalskad ljudfil. Skulle kriminaltekniker få tillgång till ljudfilen skulle de kunna analysera och avgöra om filen är äkta eller falsk. Dagens teknik för att skapa sådana filer bygger på att ha tillgång till ett flertal ljudinspelningar och sedan klippa ihop hela meningar av lösryckta ord som yttrats i ett annat sammanhang av den person man vill komma åt. Tidsödande och dyrt, men fullt möjligt för den som har pengar (vilket den brasilianske affärsmannen förvisso har). Eftersom ingen teknisk undersökning har gjorts av ljudfilen kan vi inte uttala oss om den är äkta eller falsk. Det brasilianska parlamentet valde dock att tro på presidenten när vissa ledamöter ville inleda en riksrättsprocess mot presidenten grundad på ljudfilen. Förslaget avvisades.
Ett svenskt motsvarande exempel är en förfalskad film med Kungen på en porrklubb. Gangstern Mille Markovic spred ryktet om filmen i journalistkretsar och visade den till och med på sin egen dator. Ryktesspridningen sänkte förtroendet för kungafamiljen i de årliga opinionsmätningarna av förtroendet för olika institutioner i det svenska samhället. Sent omsider släppte Markovic filmen till media. Det tog bara några timmar för en tekniker att konstatera att filmen bestod av ett hopklipp av två filmer. Efter ytterligare några dagar kom det fram att bilderna på kungen var tagna från en intervju som gjordes på Sveriges Television 1976.
I framtiden kommer det att bli mycket lättare för förfalskarna. Redan idag finns det programvara som analyserar en röst och med utgångspunkt från den analysen kan bygga upp nya ljudfiler. Ju fler äkta ljudklipp man matar in, desto bättre resultat. Det behövs inte att det tilltänkta offret uttalar de aktuella orden, programmet kan skapa nya ord grundade på karaktäristika för den aktuella rösten. Rösten blir naturlig och en tekniker kommer inte att hitta några skarvar i filen. För närvarande är det bara ett par stora dataorganisationer som har tillgång till tekniken. Alphabet (moderbolag till Google), Baidu (den kinesiska motsvarigheten till Google) och Montreal Institute for Learning Algorithms har alla presenterat program som skulle kunna göra sådana förfalskningar. De kräver för närvarande enorm databearbetningskapacitet, förvisso betydligt mer än vad en hacker i en källare i Rumänien har tillgång till. Men det är naturligtvis bara en tidsfråga innan programvaran utvecklas till både högre kvalitet och sänkta krav på bearbetningskapacitet.
Bilder är svårare än ljud. Fast redan 2014 kom det programvara som försökte skapa falska bilder. Då klarade program som går under beteckningen General Adversarial Network (GAN) av att skapa frimärksstora bilder. Idag kan rimligt trovärdiga bilder i fyra gånger så stort format skapas. Ian Goodfellow, som arbetat på olika forskningsinstitut med saken (och nyligen rekryterats till Google), uppskattar att inom tre år kommer programmen att kunna skapa YouTube-filmer som inte kan skiljas från äkta.
Det finns stora risker att vi inom bara några år kommer att översköljas av ännu mer falska nyheter, som kommer att ges ökad trovärdighet genom att de är försedda med ljud och bilder som ger ett mycket trovärdigt intryck.
Géza Molnár
Bildtext: En ökänd bildförfalskning. En intervjufilm från Sveriges Television med en ung kung Carl XVI Gustaf inklippt på en film från en porrklubb. Förfalskningen avslöjades snabbt, men det blir mycket lättare att göra bättre förfalskningar inom några år.