Under sommaren har några skumraskaffärer i den offentliga sektorn uppmärksammats.
En tjänsteman på regeringskansliet har fördelat bidrag till ”jämställdhetsprojekt”. Åtskilligt av pengarna gick till påhittade organisationer och pengarna rann ner i tjänstemannens egen ficka. Naturligtvis finns det alla skäl att kritisera den brottslige tjänstemannen (han har erkänt). Men han är trots allt bara en sekundär skurk i sammanhanget. Han har tagit hand om pengar som staten redan har tagit från skattebetalarna. Och regeringens avsikt var att använda pengarna för högst dubiösa propagandasyften. För att driva vissa åsikter och politiska uppfattningar som är kontroversiella och som går rakt emot uppfattningen hos stora delar av befolkningen och skattebetalarna. Det är helt klart att de äkta organisationer som fått pengar inom ramen för den pengarullning som regeringen stått för direkt motverkat den uppfattning som till exempel Contra står för. Likafullt tvingas vi med våra skattepengar bidra till att motverka oss själva. Därmed sagt att den regering som avtvingar medborgarna pengar för att driva en viss åsikt är mer omoralisk än den som använder pengarna för egen vinning. De av medborgarna avtvingade pengar som används ”lagligt” används för att underminera demokratins grundprinciper. De pengar som avtvingats medborgarna för att den aktuelle tjänstemannen ska leva i sus och dus har i alla fall inte använts för att motverka skattebetalarnas åsikter och den fria opinionsbildningen.
Organisationen ”Centrum mot rasism” (CMR) har kritiserats för att den gjort av med 14 miljoner kronor utan att göra något alls för pengarna – annat än att ge en riklig försörjning åt några byråkrater (samt en märkliga attack mot nougatglassen ”Nogger Black” för att den skulle vara rasistisk). ”Rasism” är för den här regeringsorganisationen inte alls vad rasism är för en bred folklig opinion – åtminstone inte om man ska döma av den ytterst snäva och ideologiskt snedvridna medlemslistan i CMR. Och därför ska vi snarast vara tacksamma för att pengarna inte använts för de avsedda syftena. Men de syften som har funnits med regeringens pengarullning till CMR är fientliga mot den fria opinionsbildningen.
Under det gångna året har Socialdepartementet använt åtskilliga miljoner av skattebetalarnas pengar för att inom ramen för projektet ”Flicka” angripa den fria pressen för att den inte behandlar unga flickor som Socialdepartementet tycker att de ska behandlas i pressen. Inom projektet har man till och med haft mage att skriva och klaga på innehållet i av grundlagen skyddade massmedier som till exempel tidningarna Expressen och Aftonbladet. Också här används alltså pengar som avtvingats skattebetalarna för att angripa den fria opinionsbildningen. Det är i ett fritt samhälle medborgarna som genom sitt val av tidningar väljer hur media ska se ut. Inte regeringen som ska bestämma det genom statsfinansierade kampanjer. Sådant har vi dess värre historiska erfarenheter av i andra länder och andra tider.
Det är bra att skurkaktigt slöseri med offentliga medel avslöjas och påtalas. Som när det gäller den förskingrande departementstjänstemannen och slöseriet inom CMR. Men det finns ett mycket värre slöseri och mycket värre användning av skattebetalarnas pengar. Det aktuella brottet och oförsiktigheterna inom CMR har faktiskt förhindrat denna mycket mer grundläggande misshushållning med medborgarnas pengar. Det är de riktiga skurkarna, de som angriper vår demokrati och vår fria opinionsbildning med skattebetalarnas pengar som de betraktar som sina egna, som måste dras fram i ljuset i första hand. Inte småtjuvarna som bara missbrukar de pengar som staten inte borde ha brukat över huvud taget.