Så lyder orden i den sällan sjungna fjärde versen i den socialistiska kampsången Internationalen.
Men det är som bekant socialisterna själva som arbetar för att vi ska digna ned under skattetrycket. Eftersom inkomstskatterna är så höga att en ytterligare inkomstskattehöjning troligen skulle minska skatteinkomsterna (eftersom folk skulle jobba mindre, den så kallade Laffer-kurvan) och en höjning av arbetsgivaravgifterna skull leda till minskade skatteinkomster på grund av färre arbetstillfällen har politikerna kommit fram till att skatterna ska höjas så att de inte märks så uppenbart.
Men även skattehöjningar som inte drabbar inkomsterna ska betalas och drabbar medborgarna i deras egenskap av skattebetalare. Den sänkning av det totala skattetrycket som genomfördes under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister (2006-2014) har nu vänts och övergått i en ökning. Så här säger OECDs statistik om andelen av BNP som utgör skatt i Sverige:
2004 45,7
2005 46,6
2006 46,0
2007 45,0
2008 44,0
2009 44,1
2010 43,2
2011 42,5
2012 42,6
2013 42,9
2014 42,6
2015 43,1
2016 44,0
2017 44,0
Och värre ska det bli. Regeringen kommer att föreslå en skatt på plastpåsar som förväntas ge staten 3 miljarder kronor per år i intäkter och skattebetalarna lika mycket i utgifter.
Den redan införda flygskatten ger staten intäkter på 3 miljarder per år, och skattebetalarna lika stora utgifter. Samtidigt leder det minskade resandet till sjunkande BNP och 3 miljarder i minskade skatteintäkter på andra områden. Kastrup i Köpenhamn blir storvinnare, eftersom mycket trafik på Sturup i Skåne istället hamnar i Köpenhamn.
Kemikalieskatten drabbar i första hand inte kemikalier utan hemelektronik som TV-apparater och datorer samt vitvaror och snart även kläder. Konsumenterna tvingas betala högre priser (eller importera billigare varor från våra grannländer). Skatten infördes 2017 och höjs idag, den 1 augusti, med drygt 30 procent. Tanken var att skatten ursprungligen skulle ge 2,4 miljarder i skatteintäkter (på den lägre nivån från 2017), men resultatet blev bara 1,3 miljarder. Därtill kommer en stor minuspost i form av uteblivna momsintäkter.
Den nya spelskatten beräknas ge 4 miljarder kronor om året.
Höjd specialskatt på kärnkraftsproducerad el leder till fyra nedlagda kärnkraftverk och kraftigt sänkta skatteintäkter, samtidigt som den svenska elförsörjningen förskjuts i riktning mot kolproducerad kraft (importerad från Danmark, Tyskland och Polen).
Skatt införs på förmånen av att ha en sjukförsäkring, det vill säga en försäkring som motsvarar det som alla har genom den allmänna sjukförsäkringen, men som uppfattas som bättre genom att väntetiderna är kortare. Den som har en sjukförsäkring betald av arbetsgivaren betalar nu tredubbelt. Först en gång för den allmänna sjukförsäkringen, sedan en gång för det löneutrymme som använts för att betala sjukförsäkringen och sedan en tredje gång som förmånsskatt. Skatteintäkterna lär bli små, eftersom antalet sjukförsäkringar kommer att sjunka ordentligt.
Nästa år ska biltullarna i Stockholm höjas med 350 miljoner kronor.
Skatten på el är 58 procent av det pris som kunderna betalar.
Skatten på bensin är över 60 procent av det pris som kunderna betalar. Skatten är indexerad så att den ökar med mer än priset på andra varor och den höjs utan att det behövs något riksdagsbeslut.
Januariöverenskommelsen talar om 15 miljarder i ”grön skatteväxling” hittills genomförda eller föreslagna ”gröna” skattehöjningar har dock inte åtföljts av några genomförda eller föreslagna andra skattesänkningar (undantaget avskaffandet av värnskatten).