Vattenkraften är traditionellt Sveriges viktigaste kraftkälla. Sågar och stånghammare anlades sedan urminnes tider i våra vattendrag och de var grunden för Sveriges viktigaste handelsvaror, sågtimmer och järn.
Vattenkraften byggdes ut kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då man börjat använda vattenkraften för produktion av elektrisk ström. Det gjorde det inte längre nödvändigt att placera industrierna vid vattendragen, eftersom strömmen kunde flyttas enkelt med elledningar.
Redan på 1600- och 1700-talen byggdes dammar för att bättre utnyttja vattenkraften. Det fick allt större användning när vattenkraften senare användes för att producera elektrisk ström. I slutet av 1800-talet genomfördes en rad sjösänkningsprojekt för att vi skulle bli av med hälsovådliga våtmarker och ordna ny jordbruksmark åt en växande befolkning.
Dammar och vattenregleringar krävde för det mesta godkännande av relevanta domstolar genom en så kallad vattendom. Det finns därför dokumentation om de flesta regleringsprojekten i landet.
EU kräver av någon anledning att naturen ska återställas till vad den en gång var. Sverige har tillmötesgått detta krav genom att införa en långsiktig plan för att förnya alla de tillstånd som getts. För gamla sådana, från 1600- och 1700-talet, kan det vara svårt att hitta de ursprungliga besluten. För yngre projekt kan det vara fråga om idag konkursade företag som fått tillstånd och genomfört projektet. Det finns alltså ingen som idag kan ta ansvar för vad som gjorts och som eventuellt skulle kunna krävas på ersättning av dm som får sin mark förstörd genom att gamla tillstånd upphävs.
Den nuvarande regeringen har infört ett tillfälligt moratorium för omprövning av gällande tillstånd. Men det är märk väl ett tillfälligt uppehåll i en omprövning som ska kunna göras senare.
På många ställen handlar det om att riva dammar, vilket skulle medföra att mark och hus skulle försvinna efter hundratals år. I Västmanland har det redan uppstått konflikter kring upphävda tillstnd och krav på rivning av månghundraåriga dammar. Till vilken nytta?
Foto: Mostphotos/Gun Persson