Regeringen har lagt fram sin vårproposition med justeringar i statsbudgeten. Det verkar som om alla de “ambitioner” som uttrycktes i valrörelsen 2010 kan förverkligas redan 2012. Budgeten kommer att uppvisa fortsatt stora överskott, statsskulden sjunker, arbetslösheten sjunker och en del skatter kan sänkas. Men bara en del.
Fortfarande återstår en del att beta av på listan över vallöften som gavs i 2006 års val! Då stod avskaffandet av “värnskatten” på dagordningen, den extra skattesats på 5 procentenheter som driver upp marginalskatten till 57 procent för dem som tjänar mer än 560.000 kronor per år. Värnskatten infördes tillfälligt 1995 för att statens finanser var sällsynt usla. Den var ett brott mot principen att skatten inte skulle ta mer än halva inkomsten, men den motiverades med att statens finanser var sällsynt usla och att statsskulden skenade till tidigare oanade nivåer. Den skulle avskaffas snarast möjligt. Men så har inte skett. Den står idag för 0,3 procent av skatteintäkterna (4,4 miljarder) och spelar därmed inte någon nämnvärd roll för statsbudgeten. De mindre partierna i regeringen trycker på om värnskattens avskaffande, men moderaterna vägrar. Genom att värnskatten finns kvar har Sverige återtagit positionen som världens hårdast beskattade land. Under några år var vi bara tvåa (efter Danmark), men Danmark har sänkt sina skatter.
En annan rest från valet 2006 är den märkliga flyttskatten. De borgerliga har tidigare klagat på orättfärdiga flyttskatter. En medborgare som flyttat och köpt en likvärdig bostad på annan ort har tvingats betala skatt på fiktiva vinster på bostaden, vilket har gjort att en flytt varit förenat med sänkt bostadsstandard. Den gamla reavinstskatten avskaffades och ersattes med en möjlighet att få uppskov om man köpte en likvärdig bostad. Efter valet 2006 infördes en särskild skatt på uppskovet, vilket gör att vi är tillbaka i den gamla situationen. En situation som leder till ett stort samhällsekonomiskt slöseri med landets bostadskapital. Äldre personer med utflugna barn har inte råd att flytta till mindre och lämpligare lägenheter, eftersom skatten gör att de inte har råd att köpa ens en mycket billigare lägenhet än den de bor i. Resultatet blir stora outnyttjade bostadsytor, kombinerat med bostadsbrist. En annan effekt av skatten är att par som skiljer sig drabbas av skatter som andra slipper betala, liksom personer som byter bostadsort. Om Du får sparken från jobbet i Trollhättan och får nytt jobb i säg Västerås straffas Du med en extra flyttskatt. Motiven till detta är svårbegripliga, men finansminister Anders Borg håller hårt i flyttskatten som drabbar godtyckligt och har negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Det har tidigare föreslagits (också från de mindre regeringspartierna) att arbetsgivaravgifterna ska sänkas för att främja sysselsättningen. Men det har inte blivit något av de förslagen. Istället finns det speciallösningar som Rut och Rot, det är metoder som till en betydande merkostnad fingerar sänkta arbetsgivaravgifter i vissa speciellt utvalda branscher. När nu utrymme finns vore det rejälare att ta itu med grundproblemet istället för att trixa med krångliga specialsystem. Det finns ju fler näringar än rut och rot som kan ge sysselsättning åt svenska folket.
Det är bra att statens finanser är i god ordning, men det är dåligt att staten tar ut mer i skatt än den behöver. Du själv kan bättre än Anders Borg avgöra vad du ska använda Dina pengar till.