Alliansens förlorade valet i den meningen att den blev mindre än de tre rödgröna partierna ihop. Men de rödgröna partierna vann inte heller valet, eftersom de har mindre än hälften av platserna i Riksdagen.
Det var säkert så att den regering som tillträdde i början av oktober var den som kunde skapas på rådande underlag i Riksdagen. Men att Stefan Löfven blev statsminister innebar inte att han fick carte blanche att genomföra vilken politik som helst under de kommande fyra åren. Med ett sådant regeringsunderlag stärks Riksdagens ställning på regeringens bekostnad.
Det måste vara varje politiskt partis uppgift att se till att partiets idéer får så stort genomslag som möjligt i den praktiska politiken. Och det är partiets skyldighet – moraliskt och politiskt – att kämpa för de egna väljarnas intressen. För den politik som partierna har gått till val på.
Det ska naturligtvis ske inom ramen för Rikets grundlagar och med tillämpning av de lagar och förordningar som antagits i laga ordning.
När Fredrik Reinfeldt kastade in handduken och lämnade sitt parti ledarlöst var det naturligtvis för moderaterna taktiskt sett ingen lämplig tidpunkt att slå hårt för att fälla den nya regeringen. Den oppositionsledare som trädde fram i rampljuset med flera klara och tydliga uttalanden var då Centerpartiets Annie Lööf. Många började se på henne som en på vilket kanske ansvaret för att driva Alliansen vidare skulle kunna läggas. Inte minst sedan det stått som klart att en av Fredrik Reinfeldts “nya moderater” kommer att ta över partiledningen i Moderaterna.
Men det ansvaret blev för mycket för Annie Lööf. Hon börjar skaka inför möjligheten att Sverigedemokraterna faktiskt skulle kunna rösta på Alliansens budgetförslag. Chansen att de verkligen skulle göra det är ganska liten, men eftersom ingen ens vill tala med Sverigedemokraterna är det partiets bästa och kanske enda chans att få uppmärksamhet för sin politik, att låta dra ut på avgörandet så länge som möjligt.
Annie Lööf presenterar i det läget tankar om att det skulle vara förbjudet för Riksdagens ledamöter att rösta på andra förslag än sina egna i slutvoteringen (när det egna förslaget redan är nedröstat). Hårresande! Grundlagsvidrigt! Självklart ska varje riksdagsledamot rösta enligt det egna samvetet och efter det uppdrag som han eller hon har fått av sina väljare. Det är en rätt som är fastslagen i Sveriges grundlag. Den självklara rätten gäller även sverigedemokrater och deras relation till sverigedemokratiska väljare.
Reinfeldts avgång gjorde att Moderaterna abdikerade från ansvaret att driva det egna partiets politik. Annie Lööfs uttalanden gör att Centerpartiet abdikerar från att driva det egna partiets politik till det som borde vara alla partiers mål, seger i omröstningen i Riksdagen. De två största Allianspartierna har skändligen svikit sina väljares uppdrag och förtroende. Man får lätt intrycket att de låter sitt eget agerande styras av hur de tror att Sverigedemokraterna kommer att agera. Lite mer självständighet och lite mer rakryggad politik om vi får be!