Ingen som följt med ”Veckans Contra” behöver tvivla om vårt principfasta motstånd mot alla kommunister. Slobodan Milosevic och andra. Ingen behöver tvivla om att vi stod bakom NATOs ingripande för Kosova under våren och sommaren. Den albanska befolkningen i Kosova besparades mycket lidande genom NATOs framgångar. Men hur mycket?
I samband med krig sprids ofta överdrivna uppgifter och det finns nu anledning att anta att uppgifterna om antalet offer för serbernas härjningar i Kosova var överdrivna. Under de månader som FN haft möjlighet att gräva fram gravar för offer för den serbiska etniska rensningen har man bara funnit några hundra offer. Inte de 10.000 eller fler som det talades om medan striderna pågick.
Ett flertal länder – däribland Sverige – har skickat grupper av obducenter till Kosova för att delta i utredningen av vad som hänt. Sammanlagt har man fått tips om 400 platser där det ska finnas massgravar. Hittills har ungefär 150 av de 400 platserna undersökts. Genomgående finns det färre offer än enligt tidigare uppskattningar. På en del ställen har man inte hittat några offer alls, trots muntliga uppgifter om massakrer på orten.
Uppgifter finns att 17 000 personer saknas i Kosova, men många har flytt till andra länder utan att det finns några uppgifter om dem i Kosova. En del har kastats i jugoslaviska fängelser. Men det finns ingen anledning att tro att merparten av de saknade skulle ha blivit offer för etnisk rensning. Omfattningen av morden och hemskheterna i Kosova är alltså med stor sannolikhet bara en bråkdel av vad man tidigare trott.
Men Slobodan Milosevic är och förblir en skurk. Och han är kommunist. Jugoslavien har inte haft några fria val. Det är skäl nog för att han ska avsättas. Oppositionen i Jugoslavien arbetar för detta, under svåra förhållanden. 500 – eller kanske 1 000 – offer för hänsynslös etnisk rensning är också tungt vägande skäl som talar mot Milosevic. Men trots allt talar mycket för att han som kommunistisk bödel var en simpel amatör, alls inte i klass med Pol Pot i Kambodja eller härskarna i länder som Östtyskland och Rumänien.
Veckans SÄPO-nyhet
Under rubriken ”SÄPO saboterade vårt arbete” går den så kallade Palme-kommissionens ordförande Lars Eric Ericsson (landshövding i Gävle) och sekreterare Hans-Gunnar Axberger (tidigare Allmänhetens Pressombudsman) till angrepp mot SÄPO. Kritiken framförs i en artikel i Dagens Nyheter den 20 oktober. Ericsson och Axberger skriver: ”Vi tog kontakt med SÄPO, förklarade vårt ärende och berättade vad vi ville se och veta. Vi möttes av oriktiga uppgifter, chiffrerad text och uppenbara motsägelser. Det var gåtfullt, eftersom det avvek så fullständigt från den öppna attityd som vi genomgående hade erfarit hos Palmeutredningen. När vi fick tillgång till visst sakmaterial var det som att bjudas in i en labyrint, där det var omöjligt att orientera sig utan karta.”
Sådan är socialismen
Förra veckan kommenterade vi de tre nationalsocialister som är gripna för att ha mördat lagerarbetaren Björn Söderberg i Sätra i Stockholm. I Västertorp, bara ett par kilometer från Sätra, har en aktivist i Vänsterpartiet och den så kallade antirasistiska organisationen Hasans vänner gripits för mordet på Gunilla Westrin, som mördades, lindades in i en matta och placerades i ett källarförråd.
Vad gäller det allt mer uppmärksammade våldet från nationalsocialister får vi en enkel förklaring från en avhoppad nationalsocialist, som kommit på bättre tankar. För några år sedan dömdes ett flertal nationalsocialister till fängelsestraff för olika brott. Många av dem har nu släppts på fri fot efter avtjänade straff och kommer omgående efter frisläppandet i ”trafik” på brottets bana. Nu i maskopi med nya skurkar som de lärt känna i fängelset eller nyrekryterade ungdomar som styrs av de frisläppta. Det är ungefär som när man släpper en liten stads välkände inbrottstjuv, brottsligheten ökar markant, ända tills inbrottstjuven är gripen och dömd igen. Om denna iakttagelse är korrekt bör den nuvaranade våldsvågen alltså vara tillfällig och inte kräva några andra insatser än ett väl fungerande rättsväsende.