Ibland har företag växt upp för att helt dominera en bransch. IBM dominerade databranschen fullständigt tills man anlitade Bill Gates för att utveckla operativsystemet till IBMs nya persondatorer. Sedan dess har branschen kännetecknats av intensiv konkurrens med företag som växt och företag som gått under. IBM arbetar numer främst med konsulttjänster och stora datorer, de är helt borta från den stora marknaden för persondatorer.
Kodak var på samma sätt dominerande inom film och kameror, tills man misslyckades med att hänga med när den traditionella fotografins förvandlades till en digital företeelse. Många hade tidigare en analog kamera, fotoaffärer fanns i så gott som varje kvarter och bara i Sverige hade Kodak flera tusen anställda som i första hand arbetade med att behandla färgfotografier, främst vid en jätteanläggning i Järfälla. Idag har det stora och rika bolaget Kodak gått i konkurs.
När digitaliseringen slog igenom växte nya företag fram. Med spridningen av internet tangerade de nya företagen yttrandefriheten. Ibland gick det dåligt ihop med de demokratiska grundprinciper som styr våra samhällen.
Gamla distributionsformer för de demokratiskt viktiga opinionsyttringarna är skyddade av lagstiftning om post- och telehemligheter. I flertalet länder finns ett statligt Postverk, i många ett statligt postmonopol. Beträffande teletrafiken är det mer blandat mellan statliga och privata företag. För både brev och telefontrafik gäller dock generellt – i alla fall i den fria världen – att post- och teleföretagen inte får lägga sig i vad som förmedlas. Följdriktigt är de inte heller ansvariga för om brev eller telefonsamtal används för brottslig verksamhet.
För de nya digitala kommunikationsmedlen förhåller det sig dock annorlunda. Även om företagen lyckats utverka frihet för ansvar för innehållet i meddelanden som förmedlas över nätet lägger de sig i innehållet, stänger av användare och förbjuder visst innehåll.
Facebook har satt detta i system, men även det gäller även företag som Google och Twitter.
Många av företagen kontrolleras av starkt vänsterinriktade kapitalister från Silicon Valley. Därför är det mest högerorienterade yttranden som stoppas på de sociala nätverken.
Ett av de få inte helt vänsterkontrollerade nätverken har varit Twitter, som dock stoppat Donald Trump från nätverket. Grundaren och tidigare ägaren Jack Dorsey har varit varm anhängare av yttrandefrihet, men han har inte stått emot inskränkningarna. Nu har Elon Musk, mannen bakom PayPal, Tesla och SpaceX sagt att han är beredd att köpa hela Twitter för att få nätverket att slå vakt om yttrandefriheten. Priset är dock mycket högt och motsvarar nästan vad de andra sociala nätverken är värda, trots att Twitter är mindre och inte alls lika lönsamt. Musk tycks för tillfället ha stoppat vidare uppköp med hänvisning till att antalet ”spökkonton” är betydligt högre än de fem procent som uppgetts i årsredovisningen.
Musk är en av få entreprenörer i Silicon Valley som inte tvekar att deklarera att han röstar med Republikanerna. Han är också något av en yttrandefrihetsfundamentalist, vilket skulle bådar gott för ett Twitter under hans ägarskap.
Men hela sektorn för sociala nätverk bör reformeras, så att den på samma sätt som post- och televerksamhet förbjuder ägarna att lägga sig i innehållet i användarnas meddelanden, att man samtidigt befriar företagen för juridiskt ansvar för innehåll som användarna står för och tvingar företagen att släppa in den som vill använda tjänsten. På samma sätt som Posten accepterar alla brev och Telebolagen alla telefonsamtal.