Den som har stora bolån gläds naturligtvis åt de låga svenska räntorna. Men sett från ett mer generellt perspektiv finns det ingen anledning att glädjas. Tvärtom all anledning till att ställa sig skeptisk till att Riksbanken inte höjt räntan tidigare. Nu finns det inget räntevapen att ta till när konjunkturen är på väg att vända.
Visserligen ställer Riksbanken i utsikt att räntan ska höjas till 0 procent i december. Men den fortsatta negativa räntan är huvudförklaringen till att den svenska kronan ligger så lågt. Vilket får till följd att importerade varor och utlandsresor blir dyra.
Riksbanken har frusit fast vid modellen att inflationen ska ligga på två procent. Den har nu legat lågt under ett bra tag (men i maj 2019 var siffran 2,2 procent och i september och oktober 2018 2,3 procent), men i ränteprognosen anser Riksbanken på oklara grunder att vi kan räkna med en tvåprocentig inflation framöver. När inflationen låg kring 4 procent och däröver var 2 procent ett ambitiöst mål att sträva efter, men nu har inflationen legat under 4 procent sedan oktober 2008. Varför då låsa fast sig vid ett inflationsmål på 2 procent?
Deflation är inte bra, det står helt klart. Ekonomin stannar av om konsumenterna tror att de får billigare varor och tjänster imorgon. En hög inflation är skadlig för ekonomin, inte minst för att den tar pengar från de som sparar och omfördelar dem till dem som lånar. Men Riksbanken har aldrig lyckats förklara varför inflationen ska ligga på just 2 procent. Det är dags att släppa det målet för att få upp kronan till ett rimligt värde och för att skaffa utrymme för penningpolitiska insatser om konjunkturen skulle försämras (vilket förefaller högst sannolikt, vi skrev att konjunkturen vänt redan i Veckans Contra från den 26 april i år).
Riksbanken vid Brunkebergstorg i Stockholm. Foto Holger Ellgaard.