I veckan köpte det tyska företaget Linde det gamla svenska gasföretaget Aga. Aga var ett av de många företag som startades av tekniska snillen och entreprenörer vid förra sekelskiftet och som utvecklades till internationella storföretag. För bara 10–15 år sedan var Aga ett av världens ledande gasföretag, men nu hade Aga trillat tillbaka till ”division 2” och räknades inte länge till de stora, även om världsmarknadsandelen är 6 procent. Linde, som var köpare har för övrigt bara 5 procent av världsmarknaden, medan de stora företagen i branschen ligger kring 15–20 procent. Inte ens Linde med Aga kommer att hamna i toppskiktet.
Det är bra att svenska företag uppskattas på den internationella marknaden. Ibland, men långtifrån alltid, är det bra med fusioner, de kan stärka företagens internationella konkurrenskraft (en del aktieägare har dock blivit besvikna över hur trögt det gått att genomföra fusioner och hur mycket aktievärdena har gått ner). Fusioner kan naturligtvis ske över nationsgränserna. För bara tio år sedan var det aggressiva expansiva svenska företag som ledde raiderna mot utlandet. Idag är samma företag sådana som blir uppköpta.
Vad som är betänksamt för svensk ekonomi är att ett antal av de svenska storföretagen från att ha varit bland de främsta i branschen trillat ner till en position bland de halvstora. Det visar att det saknas den spetskapacitet som behövs för att vårt lands industri ska ligga på topp. Naturligtvis går det att skylla detta på den politiska omgivningen, men så lätt är det inte.
Det finns brist på entreprenörskap som gör att det inte växer upp nya företag i landet. De som idag gör epokgörande uppfinningar låter alltsomoftast utländska företag exploatera dem, istället för att bygga upp ett eget företag kring uppfinningen. Då blir det ingen tillväxt som fyller på med nya storföretag när gamla försvinner. Visst kan detta val påverkas av den politiska miljön, men det påverkas också av personligheten och bekvämligheten hos uppfinnaren och entreprenören.
En kontinuerlig förändring av näringslivet, där gamla företag krymper och försvinner, men ersätts av nya företag i nya branscher, är nyttigt för den ekonomiska utvecklingen. Men när omvandlingen sker i enbart ena riktningen hamnar vårt land alltmer i bakvatten
Några exempel på företag som fått utländskt ägande/huvudkontor de senaste åren:
Aga
Asea (ABB)
Stora(-Enso)
Nordbanken
Astra(-Zeneca)
Saab Automobile
Volvo Personvagnar
PLM
Linjebuss
Avesta(Sheffield)
Nobel Industrier (AkzoNobel)
BTL (Bilspedition)
ASG
Partena
Pharmacia(-Upjohn)
Republikanernas ”stram poll”
Republikanernas stormöte i Ames, Iowa förra helgen gav följande resultat:
George W. Bush 7418 röster
Steve Forbes 4921 röster
Elizabeth Dole 3410 röster
Gary Bauer 2114 röster
Pat Buchanan 1719 röster
Lamar Alexander 1428 röster
Alan Keyes 1101 röster
Dan Quayle 916 röster
Orin Hatch 558 röster
John McCain 83 röster
John Kasich 9 röster
Bob Smith 8 röster
Sedan stormötet i Iowa började spela betydelse har ingen republikansk presidentkandidat haft en sämre placering än trea i Iowa. Efter provvalet beslutade sig Lamar Alexander för att lägga ner sin kampanj. McCain, Kasich och Smith kandiderade inte i Ames och deltog inte med de korta tiominutersanföranden som övriga kandidater presenterade.
Veckans SÄPO-nyhet
Nu har Kammarätten avslagit det första klagomålet från en medlem i Demokratisk Allians som vägrats att se uppgifter om sig själv i SÄPO:s register. Ur kammarrättens dom: ”Till stöd härför anför han bl a följande. Regeringen beslutade 1973 att en organisation som han då var medlem i skulle övervakas av SÄPO, varför han har skäl att anta att han har blivit registrerad. Det faktum att han blivit motarbetad i sitt nuvarande arbete stärker denna misstanke. Han har i hela sitt vuxna liv verkat för frihet, jämlikhet och demokrati. Den organisation han var medlem i försökte med demokratiska medel motarbeta frihetsfientliga krafter som nazism, fascism, kommunism och rasism. Han är i dag inte politiskt aktiv, men har kvar sina gamla värderingar. Efter att ha fått vetskap om hur hans ungdoms politiska aktiviteter via SÄPO:s register ger mörka krafter en möjlighet att förfölja honom än i dag försöker han få klarhet i denna fråga. SÄPO menar att ett utlämnande skulle komma att skada SÄPOs framtida verksamhet. Det är svårt att inse vilka av hans handlingar eller åsikter som kan vara så farliga.” Kammarrätten citerar sedan SÄPO:s påstående att ”en person med anknytning till brottslig verksamhet kan ha ett starkt intresse av att veta om polisen har uppgifter om honom eller henne”.”Kammarrätten finner att det inte står klart att uppgift huruvida NN förekommer hos SÄPO i sådan verksamhet som avses i 5 kap 1§ andra stycket sekretesslagen kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Överklagandet ska därför avslås.” Det framtår som alltmer uppenbart den nya polisdatalagen var en bluff från början till slut.