Martin Schibbye och Johan Persson sitter fängslade i Etiopien. De anklagas för (och har erkänt) att de tagit sig in illegalt i landet. De anklagas också för (och nekar) till att ha bistått gerillarörelsen i Ogaden. Inte för att vi önskar att herrarna Schibbye och Persson ska sitta en dag till i etiopiskt fängelse. Men det beror enbart på Contras storsinthet och vaktslående av principen att även Din fiende ska ha yttrandefrihet. Schibbye är som gammal redaktör för Revolutionär Kommunistisk Ungdoms tidning Rebell, medarbetare i Flamman, Proletären och FiB Kulturfront samt mottagare av Jan Myrdals Robespierre-pris en man som alldeles säkert inte har den uppfattningen. Tvärtom är han beundrare av Stalin, Kim Il-sung med flera och anhängare av väpnad revolution i Sverige. Åtminstone om man ska tro på vad han skrivit själv.

När Ungdomsstyrelsen häromåret upptäckte att RKU ansåg att Sverige bara kan omdanas genom revolution och drog in bidragen (det var på Göran Perssons tid som statsminister), var det Schibbye som skulle rädda bidragen. Att den stat som ska störtas inte ville ge RKU mer bidrag var ”en inskränkning av föreningsfriheten och demokratin”, protesterade Schibbye i Göteborgs-Posten. Ungdomsstyrelsen skrev så här: “Det som motiverar Ungdomsstyrelsens avslag är att det finns formuleringar i RKU:s politiska plattform som är tveksamma i förhållande till framförallt principen om folkstyre och rösträtt. Den principen innebär att den politiska ledningen i ett land utses genom fria val mellan olika alternativ och att alla myndiga medborgare får delta på lika villkor samt att respekt för majoritetsbeslut gäller. I RKU:s plattform finns idag skrivningar som kan uppfattas som att det inte går att rösta bort kapitalismen utan att det måste ske genom revolution, att det är legitimt att ta makten med våld om det skulle krävas och att respekten för det nuvarande folkstyret och politiska majoritetsbeslut kan ifrågasättas. Det står var och en fritt att hävda dessa åsikter i Sverige. Men de ryms inte inom de kriterier för bidrag till ungdomsorganisationer som riksdag och regering beslutat om samt de demokratiprinciper som är förbundna med kriterierna. ”

P1:s program Kaliber granskade RKU och upptäckte att Stalins massmord av RKU kallas ”överhetens lögn”, att proletariatets diktatur är ”den högsta formen av demokrati” och att RKU sprider hyllningsrapporter från besök hos regimerna i Nordkorea, Vietnam och Kuba. Kaliber skriver på sin hemsida: Revolutionär Kommunistisk Ungdom reser med jämna mellanrum på så kallade ”brigadresor”. Flera gånger har resorna gått till kommunistiska enpartistater: 1996 åkte man på officiell inbjudan till Kuba, 1999 åkte man på officiell inbjudan till Vietnam, och 2000 åkte man på officiell inbjudan till Nordkorea. Biljetterna har resedeltagarna själva betalat, men Ungdomsstyrelsen har känt till resorna och godkänt dem som en del i organisationens ”demokratiska fostran” av barn och ungdomar. Så här skriver en av resedeltagarna i en reserapport över Nordkorearesan: ”Mitt första minne från norra Korea är en gigantisk staty över landets förre ledare och nationalsymbol Kim Il Sung. Jag kan ju avslöja att detta inte var den enda staty vi skulle lägga blommor på. Varje ställe vi senare kom till; skolor, lantbruk, museer med mera, hade alla sin egen Kim Il Sungstaty. Visst är jag kritisk till vissa inslag i norra Korea, men det är viktigt att poängtera att även om man kan ha åsikter om norra Korea är det viktigt att de får ha kvar sin frihet och sitt självbestämmande.”

“Folkrätten och FN ger alla stater rätten att välja en egen väg” skrev Schibbye till försvar för Nordkoreas diktator Kim Il-sung. Och visst, FN är diktatorernas fackförening och folkrätten är ett hjälpmedel för varje diktator att konsolidera sin ställning. Folkrättens principer leder ofta till raka motsatsen mot mänskliga rättigheter. För folkrätten ger all rätt till den som kontrollerar en stat. Och ingen rätt till folket.

(Vi tackar Johan Hakelius för att han i “Affärsvärlden” uppmärksammat oss på Martin Schibbyes bakgrund)