Är du med eller har det besvärliga ordet i rubriken skrämt bort Dig?
Subsidiaritetsprincipen brukar diskuteras i EU-sammanhang, att beslut ska fattas på så lokal nivå som möjligt. Hellre ett nationellt beslut än ett EU-beslut. Hellre ett kommunalt beslut än ett nationellt beslut. Och hellre ett individuellt beslut än ett kommunalt beslut. Men vi vet också hur det fungerar i praktiken. EU lägger under sig alltmer av beslutsfattandet. Ibland kan vi tycka att det är bra, när EU sätter en klåfingrig svensk regering på plats. Ibland kan vi tycka att det är dåligt, när vi inte får göra som vi vill.
Nu har subsidiaritetsprincipen kommit in också i svensk politik. I ett ekonomiskt seminarium som ordnades av socialdemokraterna i Almedalen berättade man att (s) vill undersöka om inte den kommunala beskattningsrätten kunde avskaffas.
Den kommunala beskattningen har uråldriga anor i Sverige, ursprungligen i form av Kyrkans ansvar för social omsorg och utbildning. I och med 1862 års kommunallagar skapades en civil kommun med beskattningsrätt. Tanken var att personer med lokal personkännedom skulle fatta besluten. Kommunen skulle kunna anpassa nivån på sina insatser efter medborgarnas egen önskan.
Med tiden har det blivit allt mindre utrymme för det kommunala självstyret. Staten har i lagar och förordningar begränsat kommunernas handlingsfrihet, kommunerna har ålagts att sköta uppgifter på ett visst sätt. Medborgarna har getts preciserade rättigheter att kräva både A och B av kommunen. Kommunens möjligheter att handla självständigt har begränsats till ganska små delar av kommunens budget.
Staten har också genom det kommunala skatteutjämningssystemet begränsat kommunernas möjligheter att avgöra storleken på den skattemässiga belastningen av medborgarna. Medborgarna i de kommuner som betalar skatteutjämningsbidrag får försörja kommuninvånare i helt andra delar av landet. Ibland kan det vara förnuftigt att bygga en simhall eller en ny skola, när man vet att de egna invånarna bara behöver stå för en liten del av notan.
Nu drar (s) den logiska slutsatsen av den utveckling som pågått i åtminstone ett halvsekel. Att utreda om inte den kommunala beskattningsrätten borde avskaffas helt. Man vill vända upp och ner på den i andra sammanhang så viktiga subsidiaritetsprincipen. Märkligt nog knystas det inte mycket om (s)-propån. Så vi kanske ska säga. Låt dem hålla på. Låt dem omvandla uppslaget till ett förslag.
Ytterligare begränsningar av den kommunala självstyrelsen är inte vad vi behöver. Tvärtom. Medborgarna bör få mer att säga till om hemma på lokal nivå. Besluten bör flyttas nedåt, inte uppåt. Det kommer inte att bli särskilt svårt att driva den linjen om det kommer ett skarpt förslag om den kommunala beskattningsrätten.