Språket är en förutsättning för politiken

Inför riksdagsvalet 2002 framförde Folkpartiet krav på en enkel språktest för att invandrare skulle beviljas svenskt medborgarskap och därmed rösträtt i Riksdagsvalet. I årets Riksdagsval förmådde inte Alliansen ena sig kring att göra det kravet till sitt.

I Nederländerna har man ett mycket enkelt språktest. Den som vill bli nederländsk medborgare ska personligen infinna sig på ett kontor och muntligen framföra sin begäran att bli nederländsk medborgare. Tjänstemannen som handlägger ärendet ska föra ett litet samtal kring saken för att kontrollera att den förhoppningsfulle medborgaren kan kommunicera på nederländska. Inga stora krav alltså. Men det krävs ett uttryck för en vilja att engagera sig så pass mycket i det nya landet att man förstår vad som sker i omgivningen.

Så inte i Sverige. Här räcker det med att en blankett som fylls i. Den blanketten kan fyllas i av vem som helst, den som söker behöver inte förstå ett dugg, bara underteckna blanketten. Troligen inte ens det om han eller hon är analfabet. Det finns inga som helst krav på den som blir medborgare annat än att han/hon ska ha bott ett visst antal år i landet och under den tiden inte ägnat sig åt alltför grov avslöjad brottslighet.

Nästan tragiskt blir det hur människor behandlas inför riksdagsvalet. Instruktioner och broschyrer inför riksdagsvalet utges på ett tjugotal språk. Medborgare som inte ens kan ta till sig HUR man röstar på svenska förutsätts kunna välja mellan olika politiska partiers program och bedöma vilka som kan företräda deras intressen. Det kan de naturligtvis inte göra på något rimligt sätt. De väljarna är lätta offer för bondfångare och skojare. Många röstar säkert fel – med utgångspunkt från vad de själva tänker och tycker.

De rösterna är också tragiska för dem (svenskar och invandrare) som tar sin roll som medborgare i ett demokratiskt samhälle på allvar. Som analyserar partiprogram och utspel noggrant innan de efter stor eftertanke lägger sin röst på ett visst parti, men riskerar att bli överröstade av människor som inte ens vet vad de röstat på, men som ändå fått rösträtt.

En del politiker och journalister ondgör sig ibland över att röstbenägenheten är lägre bland invandrare än bland infödda svenskar. Det ska vi tvärtom vara tacksamma för. Invandrare som inte tagit sig tillräckligt mycket in i det svenska samhället för att kunna göra ett rationellt val gör klokt i att avstå från att använda den rösträtt de inte borde haft från början.