De senaste årens framväxt av friskolor har blivit en nyttig tankeställare för skolbyråkrater i alla politiska läger. Byråkrater som strömlinjeformat en skola där många varken lär sig läsa eller skriva på nio år… Ett kommunalt gymnasium i Stockholm (Skärholmens gymnasium) slutade häromåret att ta in nya elever eftersom alla som bodde i området sökte sig bort från det genuint usla gymnasiet. Sådant får lärare och skolledare att tänka efter.
Framgångarna för friskolorna har lett till uttalanden från socialistiska politiker att det ska vara förbjudet att tjäna pengar på skolan (utom för lärare, rektorer, skolvaktmästare, skolboksförlag, byggnadsentreprenörer….). Därmed skulle mycket av den dynamik som kommit till skolvärlden genom friskolorna riskera att stanna upp.
Inför hotet att skolreformerna stoppas upp vill vi peka på vad som händer i USA, ett land där kritiken mot usla allmänna skolor varit lika omfattande som i Sverige – och pågått längre. En av dem som gått i spetsen för ett nytt synsätt på skolan är Floridas guvernör Jeb Bush (son till president George Bush och bror till presidentkandidaten George W. Bush).
Jeb Bush går in för att mäta prestationer i det allmänna skolsystemet – och når inte skolan uppsatta mål ska eleverna och deras föräldrar vara fria att välja en annan skola – allmän eller privat. Bush försöker ändra skolan så att den blir elevinriktad, istället för att jobba med system och strukturer. Målsättningen är att varje elev ska inhämta ett års kunskaper under ett läsår, något som dessvärre inte alltid är fallet.
Basen för den nya skolan i Florida är prov i de tre grundämnenan läsning, matematik och skrivning i alla årskurserna – från trean till tian. Proven används för att jämföra olika skolor med varandra, men inte minst för att mäta vilka framsteg en enskild elev gör. Jämförelse görs alltså i första hand med vad samma elev presterade förra året. Inte vad årets femteklassare presterar jämfört med förra årets femteklassare.
Alla skolor betygsätts också enligt det amerikanska betygssystemet från A till F. Skolor som nått A-nivån eller som förbättrat sig minst ett steg under det gångna året belönas med 100 dollar extra per elev från delstaten. Pengarna kan användas helt fritt av skolledningen. Om en skola fått F två år i rad (och för att få F måste 60 procent av eleverna ligga under den fastställda miniminivån i läsning, matematik och skrivning) så får föräldrarna fritt val. De kan skicka sina barn till en annan skola i samma skoldistrikt. De kan skicka sina barn till en privatskola (delstaten betalar 4.000 dollar till skolan och det ska i princip täcka alla terminsavgifter) eller de kan låta eleven stanna kvar i den gamla skolan. Men den gamla skolans ledning måste då se till att det blir en radikal förändring i skolan. Annars blir det en ny skolledning, för en skola som år efter år får ett F i betyg kommer inte att överleva med det nya systemet. Och det är det som är meningen, skolor – inte minst i eftersatta områden – måste prestera bra resultat.
En särskild aspekt på betygsättningen är att man också mäter hur prestationerna utvecklas för de 25 procent av eleverna som klarar sig sämst. Halkar dessa efter blir det inga toppbetyg, så det finns alltså incitament för skolan att få med alla eleverna i en positiv spiral.
Nu är det här i Amerika och naturligtvis har delstaten Florida råkat ut för en rad stämningar med anledning av den nya uppläggningen på skolan. Men guvernör Bush tror stenhårt på att systemet ska ge Florida bättre skolor.
En svensk skolminister (Beatrice Ask, moderat) talade vid sitt tillträde 1991 om att hon skulle arbeta för att Sverige skulle få Europas bästa skola. Sådana visioner finns inte idag.