Enligt EU-fördraget är skogsbruket en nationell angelägenhet, alltså något som EU inte ska ägna sig åt. I Bryssel går man runt detta genom att införa en rad klimatpolitiska åtgärder, som även kommer att omfatta skogsbruket.
Det är bara två länder som har ett betydande skogsbruk inom EU, Sverige och Finland. Finland har protesterat högljutt mot förslagen till klimatpolitiskt motiverade regleringar av skogsbruket. Sverige har tigit still, främst för att Miljöpartiet motarbetar ett rationellt skogsbruk.
Kunskapen i Bryssel om vårt hållbara nordiska skogsbruk är låg och viljan att styra är hög, säger Sven Erik Hammar, ordförande för den europeiska skogsägarorganisationen CEPF.
Bland de åtgärder som EU lägger fram noteras att EU inte vill räkna användningen av GROT (Grenar, rötter och toppar) som bränsle. Svenskt skogsbruk är mycket framgångsrikt när det gäller att använda GROT som bränsle. Enligt EUs nya förslag kommer GROT istället för att utnyttjas som bränsle att lämnas kvar i skogarna efter avverkning. Hyggen kommer att bli mer svårframkomliga för friluftslivet och vi kommer att få sämre tillgång till fossilfritt bränsle.
Det ingår också i EUs förslag att begränsa skogsbruket i områden med varierade biotoper. Det gäller i stort sett alla Sveriges skogar. Hur detta ska utformas i praktiken återstår att se. Miljöpartiet kommer dock att bli nöjt, medan skogsägarna kommer att drabbas av svåra ekonomiska bakslag. Om inte Centerpartiet mot förmodan skulle genomdriva att skogsägarna får ekonomisk kompensation för effekterna av statliga regleringar. Men då blir det skattebetalarna istället för skogsägarna som drabbas av att EU inte följer fördragets regler att skogsbruket ska vara en nationell fråga.
120 000 svenskar arbetar i skogen eller på skogsbruket baserade näringar och hälften av skogsaealen ägs i form av mindre familjeägda brukningsenheter.