En vanlig familj betalar i år 61 procent i skatt. Och marginaleffekterna är ännu högre. Vi är snart tillbaka på den nivå som förre finansministern Kjell-Olof Feldt (s) kallade för “pervers”. Det är kombinationen av kommunal skatt, statlig skatt (inklusive den så kallade värnskatten) och sjukförsäkrings-/arbetslöshetsförsäkringsavgifter som driver upp marginalskatterna till de gamla nivåerna. Eftersom bostadsbidrag och dagisavgifter också påverkas av inkomsten är det i många fall omöjligt för den enskilde att med extra arbetsinsatser nämnvärt påverka sin lön. Marginaleffekterna ligger över 80 procent. Trots att skattereformen skulle sätta ett tak vid 50 procent.

Värnskatten, som skulle avse de så kallade höginkomsttagarna, drabbar idag långt över hälften av de som jobbar heltid – staten anser alltså att mer än hälften av svenskarna är “höginkomsttagare”. Sjukförsäkringsavgiften, som läggs utöver den statliga skatten och nästa år ska öka med ytterligare en procentenhet, går bara till en liten del till sjukförsäkringen. I år ger sjukförsäkringen ett överskott på 25 miljarder kronor, nästa år 37 miljarder. Det är pengar som försvinner in i den allmänna statskassan. Samtidigt som det skärs drastiskt i vårdkostnaderna och de vårdköer som försvann under den borgerliga regeringens marknadsekonomiska reformer är åter tillbaka.

När marginaleffekterna är sådana som de är motverkas arbetsviljan i samhället. Och det är bara genom att öka arbetsinsatsen, inte genom att minska den, som vi gemensamt kan lösa den ekonomiska krisen.

Vi får inte heller glömma bort att staten försöker gömma undan en bra bit av skatterna genom att låta arbetsgivarna betala avgifter redan innan bruttolönerna räknas fram (egna företagare upptäcker de här egenavgifterna och vet därför att marginalskatterna inte alls är 55-60 procent utan 10-15 procentenheter högre. Så här ser skattesituationen ut för två vanliga inkomsttagare:

Månadslön 13000 kronor
Bruttokostnad 17280 kronor
varav arbetsgivaravgift 4280 kronor
varav inkomstskatt m m 4307 kronor
På det som blir kvar betalas moms och varuskatter med 1916 kronor, dvs av sammanlagda lönekostnader på 17280 kronor går 10503 (eller 61 procent) i skatt.

Månadslön 17000 kronor
Bruttokostnad 22596 kronor
varav arbetsgivaravgift 5596 kronor
varav inkomstskatt m m 5862 kronor
På det som blir kvar betalas moms och varuskatter med 2455 kronor, dvs av sammanlagda lönekostnader på 22596 kronor går 13913 (eller 62 procent) i skatt.