Vi betalar alla för mycket skatt. Det gäller såväl rika storstadsbor, som fattiga lantisar.
Men eftersom de rika storstadsborna står närmare maktens köttgrytor kan de se till att de får åtminstone en del av skattepengarna i retur. Det gäller bara att formulera sina krav i politiskt korrekta termer.
Rika storstadsbor besöker gärna muséer, teatrar och kulturevenemang. Lantisarna jagar älg och går på logdans. (Jo, det är en karikatyr av bägge grupperna, men det profilerar resonemanget som följer).
Dramaten och Operan i Stockholm är “nationalscener” vars gigantiska underskott betalas av hela landets skattebetalare. Men besökarna är den mestadels välavlönade kultureliten i Stockholm. Fattiga landsortsbor kan behöva spara lång tid för att ens få råd med resa och övernattning i Stockholm, om de till äventyrs skulle vara intresserade av Operan eller Dramaten. Det är dock mer troligt att de får betala moms för ammunitionen eller entrén till logdansen.
Senaste satsningen på “kultur” är gratis entré till statliga muséer. Betalt av hela landets skattebetalare. Några muséer har haft försöksverksamhet och nu ska det bli fler gratismuséer. Statliga muséer finns i stort sett bara i Stockholm och Göteborg. Återigen får en liten välavlönad elit i landets två största städer speciella förmåner. Medan landsortsborna får betala ytterligare bensinskatt efter nästa gröna skatteväxling.
Som vanligt är det de välbeställda och välartikulerade som kan utnyttja situationen för att med hjälp av beskattning överföra resurser från de fattiga till de rika. En bättre utväg, mer rättvis mot de mindre välbeställda, är lägre skatter och färre förmåner speciellt riktade till de välbeställda grupperna i samhället.