Kampen mot brottsligheten är viktig, men den måste föras med lagliga medel. Det finns en betydande risk att ropen på hårda tag mot gängkriminaliteten leder till att de brottsbekämpande myndigheterna rundar hörn och tar till åtgärder som tangerar eller går utöver vad lagen tillåter.
En av rättsstatens grundprinciper är att myndigheterna bara använder lagliga metoder mot brottslingen och att den misstänkte brottslingen ska ha möjlighet att försvara sig.
Under senare tid har myndigheterna – både Polisen och domstolarna – med stor glädje kastat sig över avlyssnat material på en del krypterade sajter. Encrochat är det mest kända exemplet, men det finns i övrigt bland annat en amerikansk sajt, ANOM, som drevs av FBI enbart i syfte att locka till sig brottslingar. Encrochat har kostat användaren cirka 30.000 kronor om året, tio gånger så mycket som ett vanligt mobilabonnemang.
Avlyssning av telefoner och andra kommunikationsmedel är strikt reglerat i svensk lag. Det krävs domstolsbeslut för att tillåta avlyssning (men den som avlyssnas informeras inte om att frågan varit uppe till behandling).
När den franska polisen delade med sig av sin avlyssning via Encrochat hade avlyssningen naturligtvis inte prövats i svensk domstol. Svenska polisen har inte ens lyckats få reda på om avlyssningen skett i överensstämmelse med gällande fransk rätt. Ändå har avlyssning av Encrochat godkänts som bevis i svensk domstol enligt en annan svensk rättsprincip än den som reglerar avlyssning, nämligen rätten för domstolen till fri bevisprövning, en rätt som inte är särskilt vanlig i andra demokratiska länder, där bevisning i domstol normalt är underkastad lagliga regleringar.
Brottsbekämpning är viktig, men för att behålla respekten för rättsväsendet måste brottsbekämpningen ske med lagliga metoder.
Foto: Rådhuset i Stockholm. Udo Schröter, Wikipedia.