Räntan är den avgift du betalar för att få tillgång till pengarna nu istället för om några år, när du förhoppningsvis har tjänat ihop kapitalet.
Under senare år har räntan varit extremt låg och den uppgång vi sett svarar egentligen mot en återgång till normal nivå. Den som lånar ut pengarna vill ha ersättning för att tillhandahålla pengarna nu och dessutom ersättning för risken att låntagaren inte kan betala igen lånet som planerat. I räntan ingår också en komponent för att ersätta den värdeförlust som inflationen innebär. Den komponenten uppskattas normalt till 2 procent. Men så tillkommer de andra komponenterna, som också uppgår till cirka 2 procent. En normalränta med normalinflation uppgår därför till cirka 4 procent. Kanske något lägre för ett bolån där låntagaren pantsätter bostaden som säkerhet för lånet. I många andra länder kan låntagaren bara lämna nyckeln till långivaren och därmed vara fri från alla skulder (men också utan hus). Så är det inte i Sverige, här kvarstår den skuld som den beslagtagna pantens (bostadens) försäljning inte räcker till, något som kan vara nog så kännbart för den som köpt en bostad när priserna legat på topp och sedan sjunkit rejält. Den som drabbats av detta kanske aldrig har råd att köpa en bostad igen.
Räntan påverkas inte bara av utvecklingen i Sverige, utan också av den internationella marknaden. När den internationella ekonomin är skakig brukar kapitalplacerarna undvika små valutor som den svenska (norska eller danska) kronan. Det är bara de stora valutorna som dollarn, pundet och euron som anses vara stabila och pålitliga när det blåser. Av det skälet har den svenska valutans värde sjunkit under senare år. En annan faktor som påverkar den egna valutans värde är räntenivåerna, i Sverige och utlandet. Det generella ointresset för små valutor kan kompenseras av en högre ränta. I Sverige har man inte nämnvärt utnyttjat denna möjlighet och räntan i Sverige har därför hållit ungefär samma nivå som den internationella räntan, vilket varit en viktig förklaring till den fallande kronkursen. När amerikanska Fed och den europeiska centralbanken ECB bägge avstått från ytterligare räntehöjningar har marknaden sett det som ett tecken på att räntorna internationellt inte kommer att öka mer. Inledningsvis togs detta som ett positivt tecken också för den svenska kronan, att Riksbanken kanske inte skulle höja räntan vid räntemötet senare i november. Men kanske vill Riksbanken nu höja den svenska räntan så att det önskade gapet mellan svenska och internationella räntor återuppstår. Vi får se senare i november.