Radikala muslimer kapade den 11 september fyra flygplan och utan några moraliska betänkligheter mördade de tusentals oskyldiga människor. Om det vore så att detta hat var typiskt för islam, så skulle vi alla i Sverige och resten av den kristna Västvärlden behöva resa oss som en man och bekämpa islam. Men dåden i USA var inte bara ett angrepp mot Västerlandet utan också mot huvudriktningarna i islam. Ett angrepp på traditionell islamsk kultur och religion.
Usama bin Ladin har en mycket förenklad världsbild. Han bygger den på muslimska filosofer från en tid då världen bestod av ett antal imperier. Bin Ladin delar världen i det islamska väldet (dar al-islam) och krigets välde (dar al-harb). Mellan dessa två ser han en oförsonlig konflikt.
Men bin Ladin anser att dar al-Islam har ockuperats av förrädare och avfällingar. Kampen mot USA är bara en del av hans kamp, han bekämpar lika mycket huvudriktningarna inom islam och moderata islamska ledare som Egyptens president Hosni Mubarak, den tidigare pakistanska premiärministern Benazir Bhutto och Jordaniens kung Abdullah (och tidigare hans far Hussein). Dessa har – liksom Saudiarabien – brutit mot bin Ladins uppfattning att sharia – den islamska lag som bygger på Koranen – förbjuder icke-muslimer att bo på Islams “heliga mark”.
Bin Ladin brukar hävda att han representerar den ursprungliga islam och det är riktigt att hans tänkande har gamla rötter. Men rötterna finns hos dem som bekämpade traditionell islam. Efter Muhammeds död kämpade olika fraktioner om vem som skulle efterträda profeten. Rebeller mördade den tredje kalifen (efterträdaren till profeten) Uthman år 656 och det uppstod en väpnad konflikt mellan ättlingar och anhängare till Uthman och den fjärde kalifen Ali (Muhammeds kusin) – det var fröet till splittringen mellan sunni- och shiamuslimer.
När det en tid såg ut som om konflikten skulle kunna biläggas uppstod emellertid en ny grupp, som med tiden kom att kallas kharajiterna. De hävdade att bara Allah kunde avgöra vem som var Muhammeds rätta efterträdare och det kunde bara ske på slagfältet där Allah skulle avgöra striden. Kharajiterna bekämpade följdriktigt både Uthmans och Alis anhängare. De hävdade att det var rätt att döda den som inte var renlärig anhängare och utövare av islam. Kharajiterna lyckades också mörda kalifen Ali.
Dagens radikala islamister, med bin Ladin som det mest motbjudande namnet, efterliknar på sitt sätt kharajiterna – de bekämpar med eftertryck det som är basen både för sunni- och shia-muslimer.
Möjligheterna att på detta sätt vända sig mot huvudriktningarna inom islam backas dessvärre upp av flera muslimska regeringar, men också av gatumobben. Förutsättningarna för detta har förstärkts genom att Västerlandet sett militant våldsinriktad radikal islamism som islams grund, istället för att inse att det även finns en moderat islamism som kan vara en partner i en meningsfull dialog. Den dialogen kan dock aldrig föras med dem som verkar i kharajiternas anda.
En alternativ – mer pessimistisk syn – på möjligheten (eller snarare omöjligheten) att lösa konflikten mellan Västerlandets civilisation och den islamska civilisationen ges av statskunskapsprofesrorn Samuel P. Huntington i en lång essä i dagens utgåva av Sunday Times i London. Enligt Huntington handlar det som hänt i grunden om en konflikt mellan två civilisationer, något som vi kommer att få se mer av i framtiden. Enligt Huntington hjälper det inte kommunicera med de moderata krafterna inom islam, eftersom konflikten mellan islam och resten av världen är mer grundläggande än konflikterna mellan islamska länder eller islamska grupper.