Presidentvalet i USA

I tisdags hölls primärval i 14 delstater samt valmöten i territoriet American Samoa. Det blev en förkrossande seger för Joe Biden som tog en rejäl ledning i antalet delegater (och som dessutom borde ha 102 delegater som skulle ha röstat på Pete Buttigieg, Amy Klobuchar eller Michael Bloomberg, som alla dragit tillbaka sin kandidatur till förmån för Joe Biden).

Varför Elizabeth Warren inte dragit sig tillbaka till förmån för Bernie Sanders är en gåta. Hon kom först på tredje plats i sin egen hemstat Massachusetts och fick mycket blygsamma röstetal i övriga delstater. Det har sagts att ”Pocahontas” (Donald Trumps smeknamn på Elizabeth Warren) är så arg på Bernie Sanders för att denne sagt att en kvinna inte kan vinna presidentvalet att hon inte vill dra sig tillbaka. Men till sist kommer väl dollarsedlarna att tala sitt tydliga språk och tvinga Warren att ge upp. Bernie Sanders ser ut att lägga beslag på alla vänsterextremisternas röster.

Genom att uttala sig positivt om Fidel Castro (något som inte ens Jonas Sjöstedt gör i Sverige numer) har Sanders gjort sig omöjlig i den fjärde största delstaten, Florida. En hel del viktiga primärval återstår, som Michigan (125) och Washington (89) den 10 mars och Florida (219) Illinois (155), Ohio (136) och Georgia den 17 mars samt New York (274) och Pennsylvania (186) den 28 april. Men om inget oväntat inträffar den 10 mars så är Joe Biden den som kommer att möta Donald Trump i november.

Donald Trump har redan försökt sätta krokben för Biden genom att dra fram Bidens och hans sons tvivelaktiga moral och deras inblandning i korruption. Tanken var säkert att Trump skulle få en lättare match genom att möta vänsterextremisten Sanders i valet. Nu får han istället möta en person som inte är emot det amerikanska samhällets grundläggande värden, men som har åtskilliga moraliska brister. Media och ”den djupa staten” kommer säkert att försöka stoppa Trump efter bästa förmåga. Men det är tveksamt om det kommer att räcka. Trump är inte jättepopulär, men han har halva det amerikanska folkets stöd och han har faktiskt genomfört de flesta av sina vallöften (utom Muren mot Mexiko, där han stångat sin panna blodig mot motstånd mot finansieringen i Representanthuset).

Trump bör ha en god chans att ta hem valet och dessutom skaffa sig en bättre position i Representanthuset. Men Biden blir en svårare motståndare än Bernie Sanders. Dock känns det naturligtvis bra att den galne vänsterextremisten verkar vara ute ur leken. Skrämmande dock att han kunnat få så stort stöd på sina håll.

Med rött nedan markeras de delstater där Trump eller Clinton hade ett övertag på högst 5 procentenheter i valet 2016. Det är där valet avgörs.

I 48 delstater och D.C. får den som vunnit flest röster alla platser i elektorskonventet. I Nebraska och Maine gäller delvis proportionella val. 2016 fick Trump 5 platser från Nebraska och 1 från Maine. Medan Clinton fick 3 platser från Maine. Med 0 är angivet de territorier som inte får delta i presidentvalet, men väl i partikonventen. I näst sista kolumnen anges procentandelen av avgivna röster. Att summan inte blir 100 beror på övriga kandidater, främst libertarianer Gary Johnson och en lokal kandidat i Utah. Vid elektorskonventet 2016 hade Trump vunnit 306 delegater och Clinton 232. Vid omröstningen fick dock Trump bara 304 röster och Clinton 227. De sju som inte röstade på “sin” kandidat hade knappast gjort det om inte Trumps röstmarginal var så stor. Räknat i hela USA fick Clinton 48 procent av rösterna och Trump 46 procent.

I första omgången får bara de valda delegaterna rösta. Behövs fler omröstningar får även superdelegaterna vara med.

Foto: US Government