Det går i de flesta tidningar idag läsa berättelser om oskyldiga demonstranter som utsatts för omild och ibland rättsvidrig behandling av polisen i Göteborg. Vi är övertygade om att merparten av dessa klagomål är berättigade. Även om de som klagar mest erfarenhetsmässigt är de som är bäst på att formulera sig, vilket inte betyder att de verkligen utsatts för några oförrätter. Men många har det. Och Sverige har en alldeles förskräckligt usel poliskår, som inte blir bättre av den politiska styrningen.
Det som Du inte får läsa om i tidningarna är den kompletterande bakgrunden till det mest uppmärksammade händelsen. Skottlossningen som resulterade i tre skadade ligister. En skottlossning som blev nödvändig på grund av att polisen inte var adekvat utrustad och inte hade tillräcklig numerär styrka för att ta hand om de oroligheter som kunde förväntas.
Det lokala kommunistpartiet i Göteborg – KPML(r) brukar tala om arbetarklassens vrede mot kapitalismen. Men den arbetare som går omkring på Göteborgs gator går alldeles uppenbart inte säker för överklassens vrede. Den 19-åring som skottskadades svårt i samband med ett överfall på polisen tillhör den yttersta gräddan av Göteborgs överklass. Det är den som har råd att ha de antikapitalistiska åsikter som huliganerna i Göteborg förde fram. Mindre välbemedlade är av naturliga skäl varma anhängare av ett effektivt ekonomiskt system.
Låt oss först sammanfatta ynglingens väg till att bli nedskjuten. Han deltog i kastning av gatsten mot poliser som retirerade inför den rasande mobbens övermäktiga antal. Mobben lyckades träffa en polis som slogs medvetslös och tappade sin hjälm. När kollegan föll och 19-åringen riktade en sten för att kasta rätt på den skadade, medvetslöse och oskyddade polis som låg på gatan, stannade den liggande polisens kollegor upp flykten och sköt. Det räddade med stor sannolikhet ett människoliv. 19-åringen träffades av en kula som gick in i buken och ut genom ryggen. Han vände sig om och flydde från de poliser som han nyss försökt slå ihjäl med sten. Det kan på TV-bilder som tagits mitt i tumultet se ut som om 19-åringen träffas bakifrån under flykt. Han träffades i själva verket framifrån, vände sig om och hann fly något tiotal meter innan han föll ihop. Hela händelseförloppet finns på ett videoband som tagits av en privatperson på en balkong ovanför händelsen. Polisen har genom bandet fått ett utmärkt bevismaterial och Lennart Ronnebro på kriminaljouren anser i Expressen att brottsrubriceringen för 19-åringen bör bli våldsamt upplopp, försök till grov misshandel och försök till dråp (därmed kan man förstå att 19-åringens sten inte träffade den nedslagne polisen, just den stenen måste någon annan av ligisterna ligga bakom). Han har dock ännu inte delgivits misstanke om brotten, eftersom han mestadels är nedsövd efter sina skador.
19-åringen kommer från den mycket exklusiva stadsdelen Änggården. Väl i klass med Örgryte, Askim och Hovås, men mindre känd än de andra “gräddhyllorna” på grund av att stadsdelen är så liten. I Änggåren har 19-åringen bott i hela sitt liv. I grannskapet bor idel akademiker och andra välsituerade personer. Bara några hus bort från 19-åringen bor Nobelpristagaren Arvid Carlsson. 19-åringens pappa är professor i njurmedicin och ordförande i vänsterorganisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen. Organisationen hade en helsidesannons i Dagens Nyheter i samband med president George W Bushs besök i Göteborg. Där gick organisationen, som säger sig vara mot kärnvapen, till angrepp mot presidentens planer på att öka USAs skydd MOT kärnvapen! Namnet på organisationen är alltså en ren bluff och en täckmantel för allmänna vänsterprojekt som gör demokratierna mer utsatta för utpressning från vänsterorienterade diktaturstater. Pappan har för övrigt arbetat i USA som läkare i början av 1970-talet. 19-åringens mamma är sjukgymnast, farfar var kyrkoherde och morfar distriktslantmätare och riksdagsman.
Det är personer med 19-åringens sociala bakgrund som KPML(r) brukar hota med stryk bara på grund av deras bakgrund – ja det är inte bara hot, vilket åtskilliga göteborgare genom åren fått erfara. Tänk att polisen denna gång skulle gå KPML(r)s ärenden!
Vi bör tillägga att vi, vilket vi framförde redan förra veckan, anser att det är helt orimligt att polisen inte har några vapen att ta till mellan batong och pistol. Det har polisen i resten av världen.
Research till “Veckans Kommentar” har gjorts av Karl-Göran Bottwyk.