Enligt 6 paragrafen Räntelagen (som gäller för flertalet fall) ska ränta utgå med 8 procentenheter över Riksbankens referensränta. Referensräntan är för närvarande 1 procent, så det som staten anser vara en normalränta är nio procent. När det gäller gäldenärer som inte betalar i tid kan det finnas skäl att klämma åt med en tuff ränta, så att gäldenären får ändan ur vagnen och verkligen reglerar sina skulder. Men den aktuella räntan tillämpas också när det är tvistiga fordringar och saken prövas i domstol. Då ska räntan börja räknas från att den vinnande sidan preciserat sina krav. Det är ingen förunnat att få nio procents ränta på sparmedel. Och ingen behöver betala nio procent på annat än sms-lån och liknande. Om risken är låg kan avkastningen bli 2-3 procent som bäst. Räntan för låntagaren någon procent högre. Och för risktagande brukar man lägga på 4 procentenheter. Det handlar alltså om högst 6–7 procentenheter i avkastning på riskfyllda investeringar. Statens normalränta är nio procent.
Med nio procents ränta fördubblas kapitalet på åtta år. Vid utdragna rättsprocesser kan det ibland handla om att räntan blir lika stor som kapitalet – eller större – och att ingen av parterna haft någon möjlighet att förränta det omtvistade beloppet till den aktuella räntesatsen. I inte så få fall är ju dessutom utgången av en domstolsprövning oviss. Ett färskt exempel är konkursboet efter dataföretaget Prosolvia som tillerkändes ett skadestånd på 890 miljoner kronor för vårdslös redovisning utförd av revisionsjätten PWC. Tingsrätten ansåg inte att PWC skulle betala ett öre. Hovrätten utdömde däremot ett skadestånd på 890 miljoner kronor, vartill kom en ränta enligt räntelagen på 1 100 miljoner kronor och rättegångskostnader 112 miljoner kronor. Prosolvia gick i konkurs i slutet av 1998, men processen kom inte igång förrän ett par år senare och avslutades hösten 2013. Det kan tilläggas att PWC först överklagade till Högsta domstolen, men att parterna sedan kom överens om ett skadestånd på 742 miljoner.
Räntelagen tillkom i ett helt annat ränteläge än dagens. Då handlade det om att räntan kanske fördubblades på grund av pålägget i 6 paragrafen. Nu handlar det om en niodubbling. Här är en lag som borde anpassas till det samhälle vi lever i, lågräntesamhället. Som det nu är hjälper staten till att skörta upp den som förlorar i en process eller den som inte klarar av att betala i tid. Använd gärna rejäla räntor som en påtryckning, men en niodubbling är i magstarkaste laget.