Det kan verka lite övermaga att så här dagen innan Ulf Kristersson förväntas lägga fram ett förslag till ny regering komma med synpunkter. Contra har lika lite som övriga media, haft någon särskild insyn i förhandlingarna oh vi kan därför inte komma med några smaskiga avslöjanden.

Vi får begränsa oss till generella synpunkter baserade på de åsikter som tidigare framförts offentligt av de inblandade partierna.

Sverigedemokraterna har snarast anslutit sig till (S)-linjen när det gäller sociala frågor som a-kassan, arbetslöshetsförsäkring etcetera. Det har varit ”konservatism” av Bismarcks modell, inte Arvid Lindmans eller Gösta Bohmans.

Kristdemokraterna har sedan partiets grundande stått nära den linjen, men det verkar som om partiet under Ebba Buschs ledning har fjärmat sig från den traditionella KD-linjen. Däremot står partiet fast vid sin syn på internationellt bistånd som ett centralt inslag i den politiska helhetsbilden. Det kan tyckas orimligt om det lilla partiet KD skulle få utdelning på denna punkt, när de andra partierna, främst M och SD, är så starkt emot. Men eftersom KD inte drivit andra punkter så hårt ska det inte uteslutas att de vinner framgång på den punkten, men att de (och SD) får ge sig i de sociala frågorna.

Liknande som biståndspolitiken kan förhållandet vara vad gäller Liberalernas syn på public service. Tre av de fyra partierna vil skära ner på public service, som får 8 miljarder kronor om året från staten, medan Liberalerna har public service som en av sina främsta käpphästar. Det är tänkbart att de tre övriga partierna tvingas backa för att ge Liberalerna något i den centrala förhandlingen. Nog så allvarligt eftersom avtalet mellan staten och de tre public service-bolagen ska omförhandlas under den kommande mandatperioden och sedan stå fast under lång tid.

Moderaterna och Sverigedemokraterna har hårt bundit upp sig vid förslag som Liberalerna (men även liberalt orienterade moderater) är kraftigt emot. Till exempel så kallade visitationszoner, skärpta straff och åtgärder mot deltagande i så kallade gäng. Alla dessa åtgärder strider mot traditionella rättssäkerhetsprinciper som Moderaterna stått bakom, men eftersom brottsligheten blivit en så central fråga i valrörelsen, eftersom moderaterna gått ut med hårda förslag i sitt valprogram skulle det inte förvåna om detta kommer med i ett framtida regeringsprogram. Knappast till Liberalerna och frihetsinriktade Moderaters tillfredsställelse, men Sverigedemokraterna måste väl ges något i förhandlingarna och både Moderaterna och Kristdemokraterna har redan innan valet mer eller mindre låst fast sig i dessa frågor. Man kan ju också förvänta sig att Sverigedemokraterna vinner några framgångar sin paradfråga nummer ett, invandringspolitiken, detta till Liberalernas stora förtret.