Sedan Liberalerna i januari övergav Alliansen har partiet tappat hälften av sympatierna. Liberalerna klarade sig med nöd och näppe kvar i Europaparlamentet, troligen på att vara ensamma i nischen ”vi gillar allt som EU gör”. Det räckte till 4,1 procent av rösterna. I opinionsundersökningarna om sympatier inför nästa riksdagsval är sympatierna betydligt lägre.
Frågan om att överge Alliansen till förmån för en rödgrön regering splittrade Liberalerna djupt. En av de som var mot sidbytet hette Johan Pehrson, nu Liberalernas ekonomisk-politiska talesman. Varför han, som förefaller vara chanslös, kandiderar är svårförklarat. Det må vara fritt fram för allehanda konspirationsteorier, men de kan gå åt olika håll.
De två huvudkandidaterna är Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni, bägge före detta migrationsministrar. Erik Ullenhag drev en mycket invandringsvänlig politik och har hela tiden tillhört den inre kretsen i partiet. Nyamko Sabuni avpolleterades som migrationsminister 2010 och fortsatte sedan som jämstädhetsminister och ännu senare som biträdande utbildningsminister i ytterligare tre år, innan hon gick över till näringslivet. Hon har inte varit aktiv i det centrala partilivet på sex år och det är därför inte att förvåna att Ullenhag favoriseras av den centrala partiledningen. I motsats till Sabuni var han dessutom anhängare av den rödgröna regeringslösningen.
Sabuni gjorde sig som migrationsminister känd för hårdare tag på vilket hon vann mycket sympatier, men också petades till en annan regeringspost. I breda partikretsar har hon också vunnit mycket sympatier på att ställa upp för Alliansen efter valet 2018 och förorda att partiet skulle stödja Ulf Kristersson som statsminister.
Hon gjorde ett starkt framträdande i en intervju i Expressen den 6 juni (https://www.expressen.se/nyheter/nyamko-sabuni-mangkultur-ar-inte-nagot-att-efterstrava/). Men hon klarade inte av att stå emot grönvänsterns kritik och backade på åtskilliga punkter när hon utsattes för kritik. Kan man lita på henne? Se http://katerinamagasin.se/nyamko-sabunis-fega-pudel-annu-en-dag-de-ryggradslosa-politikernas-land/
En del kan förfasas över att både Nyamko Sabuni och Johan Pehrson ställer upp bakom Jöken, även om de var emot den när överenskommelsen slöts. Sett ur partitaktisk synpunkt är dock en sådan linje försvarlig. Pacta sunt servanda är en klassisk juridisk term från den romerska rätten (avtal ska hållas). En helt annan sak är vilket innehåll man vill ge en senare överenskommelse, för Jöken är tidsbegränsad och avser enbart vissa politikområden.
Det är inte svårt att komma fram till att för Liberalerna är Nyamko Sabuni ett mycket bättre alternativ än Erik Ullenhag. Men Nyamko Sabunis oförmåga att stå upp för vad hon säger gör att hon knappast kommer att räcka till för att rädda Liberalerna från att gå från Riksdagens näst minsta parti till ett parti utanför Riksdagen.