Under fyra år har grundlagsberedningen arbetat fram ett förslag till ny grundlag. Förslaget är på 917 sidor och för det behövs det två tjocka böcker. Ordförande var i början Lars Engqvist, tidigare vice statsminister (s), vid arbetets avslutande tidigare utbildningsministern Per Unckel (m). Bland ledamöterna i beredningen märks miljöpartiets Peter Eriksson och de tidigare statsråden Lena Hjelm-Wallén (s), Morgan Johansson (s), Gun Hellsvik (m) och Marita Ulvskog (s). Det är alltså tunga namn som ligger bakom ett arbete som knappt alls uppmärksammats i medierna.
Förslaget presenterades den 17 december, alldeles innan julhelgen. Det försvann därefter nästan helt i debatten. Ändå handlar det om ett dokument som styr grunderna för det svenska samhället. I USA är konstitutionen ett centralt och livskraftigt dokument som (med 27 ändringar – varav det tjugoförsta tillägget upphävde det artonde – om alkoholförbud) hållit sig sedan 1787.
Den nuvarande svenska grundlagen gäller sedan 1975. Dessförinnan var det 1809 års regeringsform som gällde. Hållbarheten på grundlagarna i vårt land tycks numer begränsad. Det är ett problem i sig, eftersom grundlagen bör stå klart över det som hanteras i dagspolitiken och där en tillfällig majoritet ändrar innehållet efter modets växlingar.
En grundlag ska antas av två riksdagar med mellanliggande val. Den nya grundlagen kan därför inte förväntas gälla förrän 2014. Men det är nu debatten måste föras, eftersom beslut måste fattas i god tid innan riksdagsvalet 2010.
Det är egentligen bara små ändringar som föreslås i den nya grundlagen. Men de ändringar som föreslås tål att diskuteras.
Viktigast är att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet avskaffas. I nuvarande grundlag förbjuds domstolarna att hantera invändningar mot lagar som antagits av Riksdagen om det inte är uppenbart att de bryter mot grundlagen. Men uppenbart är det ju inte förrän domstolen prövat saken. I praktiken är det alltså fritt fram för regering och riksdag att strunta i grundlagens bestämmelser och omöjligt för medborgarna att i det fallet gör sin rätt gällande. Nu ska det bli ändring på den punkten. Men någon författningsdomstol, som finns i så många andra länder, kommer vi inte att få. Det vill inte socialdemokraterna vara med om.
En av de frågor där uppenbarhetsrekvisitet haft stor betydelse är det kommunala skatteutjämningssystemet, där kommuner tvingas ta ut kommunalskatt som sedan skickas vidare till andra kommuner. Det strider mot grundlagens bestämmelser om att kommunerna endast får syssla med den egna kommunens angelägenheter. Men domstolar vägrar att pröva saken, eftersom det inte är uppenbart (enligt dem och framförallt enligt tillskyndarna av systemet) att så är fallet. När uppenbarhetsrekvisitet försvinner löser man då frågan genom att införa en särskild grundlagsregel som tillåter skatteutjämning!
Ett litet fall framåt blir det för medborgarnas inflytande på Riksdagens sammansättning då gränsen för personval sänks från 8 till 5 procent. Men fortfarande gäller att bara de som står på partiets godkända listor kan väljas in. Det är alltså fritt fram för exempelvis Kristdemokraterna (som valberedningen föreslår nu till 2009) att porta den populäre riksdagsmannen Lennart Sacredéus från valet till EU-parlamentet, trots att han var bland dem som fick flest röster i KDs provval och dessutom under en tidigare mandatperiod kryssats in i Europaparlamentet, mot partiledningens vilja. Nu vill partiledningen lösa problemet genom att över huvud taget inte ta med honom på den 50 namn långa listan över godkända namn! Det beteendet sanktioneras även framgent i den nya grundlagen.
När det gäller kommunernas angelägenheter tar sig grundlagsförslaget större friheter att minska makthavarnas handlingsfrihet. Sådana minskningar är inte aktuella när det gäller staten. För kommunerna föreslås nu förändringen att om 10 procent av medborgarna begär en kommunal folkomröstning i en fråga ska en sådan genomföras om inte två tredjedelar av fullmäktige är emot. Idag gäller att en kommunal folkomröstning ska genomföras om 10 procent av de röstberättigade begär det, men bara om förslaget om omröstning godkänns av fullmäktige. Det är alltså idag fritt fram för fullmäktige att köra över en kritisk medborgarmajoritet.
Efter ett nyval ska statsministern alltid ställas inför förtroendeomröstning i Riksdagen. Det är en regel som skulle kunna få stor praktisk betydelse i ett läge som kan tänkas uppstå 2010 (men då gäller de nya reglerna inte). Antag att Riksdagen efter 2010 års val består av en något större röd-grön grupp med en något mindre borgerlig grupp och med Sverigedemokraterna som vågmästare. Enligt de regler som gäller 2010 är det bara för Reinfeldt att sitta kvar till dess att Sverigedemokraterna och de röd-gröna kommit överens om en fråga att fälla regeringen på. Sverigedemokraternas koppling till vänsterblocket skulle bli uppenbar för alla och det är möjligt att Reinfeldt skulle klara sig kvar ganska länge på sin post. Med en tillämpning av de nya reglerna skulle Reinfeldt falla direkt och ersättas av Mona Sahlin.
Ett stort slag för en eventuell ockupationsmakts möjligheter att med grundlagens hjälp ta kontrollen över Sverige görs när kravet på ett statsråd ska ha varit svensk medborgare i tio år tas bort. När ryska armén marscherat in är det bara att ge medborgarskap åt dem som man vill ha som ockupationsregering och vips har de blivit statsråd i enlighet med den nya grundlagen. Inte för att det inte idag skulle gå att gräva fram tillräckligt många landsförrädare för att fylla en regering, men det blir naturligtvis enklare att kontrollera regeringen om man kan ta statsråden direkt från ockupationsmakten.
I den nya grundlagen ska också Sveriges medlemskap i FN, Europarådet och EU skrivas in. Sveriges stöd till diktatorernas egen fackförening, FN, ska alltså cementeras, liksom EU-medlemskapet, där 47 procent röstade nej när det var folkomröstning 1994.
Det finns en del förslag som berör rättsväsendet, några små justeringar när det gäller regeringens rätt att utse de högsta domarna utan insyn. Nu ska tjänsterna faktiskt utlysas och det ska bli möjligt att söka dem. Hittills har det normalt varit så att regeringen utsett betrodda personer, ofta sådana som tjänstgjort på centrala befattningar i departementen.
Naturligtvis utvidgas grundlagens diskrimineringsförbud till att även omfatta även sexuellt avvikande. Genom att formuleringen kvarstår om att diskrimineringsförbudet enbart gäller minoriteter är det även i fortsättningen tillåtet att diskriminera “vita heterosexuella medelålders män”! Grundlagen ger de som är mest utsatta för diskriminering i samhället inget som helst rättsligt skydd.
Grundlagsförslaget i sin helhet hittar Du på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/117744