Det finns mycket i Miljöpartiets politik som står skattebetalarna dyrt. Den här gången ska vi inte ta upp de många förbuden, den galna energipolitiken, klimatpolitiken, det som står skattebetalarna dyrast. Utan en helt annan galenskap som ändå kommer att kosta skattebetalarna miljarder. En del av januariöverenskommelsen. ”Friår”.
Programmet levde under 2005 och 2006 men avskaffades som en av de första åtgärderna från regeringen Reinfeldt. Det var Miljöpartiet som låg bakom ”reformen”, som sossarna ställde upp på med begränsad entusiasm.
Programmet går ut på att skattebetalarna ska betala för folk som inte vill arbeta. Det ska vara möjligt att leva på staten för att göra något annat än det vanliga arbetet (till exempel studier eller att bara rulla tummarna).
Det förtjänar att påpekas att det står var och en fritt att ta ett friår på egen bekostnad. Det finns till och med möjlighet att göra det delvis på skattebetalarnas bekostnad om man planerar det privata friåret över ett årsskifte och därmed får lägre inkomstskatt båda de år som berörs.
Men för Miljöpartiet räcker det inte. Skattebetalarna ska stå för kostnaderna, inte den enskilde. Och nu lyckades man alltså få in det i Jöken. Det beräknas kosta 2 miljarder kronor under 2020 och dubbelt så mycket under 2021 och framåt (under det första året är det inte så många som fått ”friåret” beviljat, full fart kan det bli först när programmet varit igång ett tag). Friåret har på goda grunder dåligt rykte och det kommer därför att nylanseras som ”utvecklingstid”. Det går som sagt redan idag utmärkt att ordna med ”utvecklingstid” utan att pungslå skattebetalarna.
Bild: Skattebetalarna ska stå för kostnaden för tid i hängmattan