“Forum för Levande Historia” är en märklig myndighet. Den ska till allmänheten och lärarkåren förmedla en politiskt korrekt uppfattning om nationalsocialism och kommunism. Bakgrunden är att skolans undervisning varit så undermålig att ungdomen vare sig känt till förintelsen eller Gulag. I alla fall inte Gulag. Det kan på goda grunder ifrågasättas om det ska finnas en myndighet som talar om vad som gäller i historien. En myndighet som byggdes upp av socialdemokrater och därför skiljer mellan information om “nazismens brott mot mänskligheten” och “brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer”. Märk skillnaden i hur man i själva verksamhetsbeskrivningen behandlar förra seklets två värsta gissel för mänskligheten.
Men nu finns myndigheten på plats och då ska vi naturligtvis ta till oss av vad den har att erbjuda. Nu pågår en utställning om Pol Pots Kambodja. Den har namnet “Middag med Pol Pot” och syftar på en delegation från Vänskapsföreningen Sverige Kampuchea som vid ett besök i Kambodja 1978 blev bjuden på middag hos massmördaren Pol Pot. De lät sig väl smaka av musslor, fisk och ris och reste i övrigt runt i landet och kunde när de kom hem berätta om vilka fantastiska framsteg landet gjorde. Det var samtidigt som 1,7 miljoner av landets cirka 6 miljoner invånare dödades av regimen.
Resenärerna hette Jan Myrdal, Gunnar Bergström, Hedda Ekwald och Marita Wikander. Jan Myrdal hyllar fortfarande massmördaren och har protesterat mot utställningen. Gunnar Bergström har kommit på bättre tankar och reflekterar idag över varför han var så godtrogen under sitt besök. Han såg trots allt antydningar om att allt inte stod rätt till. Han reste på nytt till Kambodja 2008 och bad det kambodjanska folket om ursäkt för att han stött Pol Pot. De två damerna vill enligt utställningens guide inte uttala sig om var de står idag.
De fyra var när det begav sig maoister och de stod på Kampucheas sida i det snart följande kriget mellan Vietnam och Kambodja (då den ena kommunistregimen ersattes av en annan, dock något mindre blodig).
Utställningen bygger i huvudsak på Gunnar Bergströms bilder från resan. Den kompletteras med tidningsklipp från tiden (exempelvis Dagens Nyheter som dagen efter de röda khmerernas seger hyllar “befrielsen”). Några filmsnuttar och några enstaka föremål. Till exempel en enkel fotboja som använts i Tuol Sleng-fängelset i Phnom Penh. Där fanns det 14.000 registrerade fångar och det finns sju kända överlevande. Fängelsets pedantiskt förda fotoregister över fångar avser alltså nästan uteslutande avrättade personer. Ett annat föremål är ett avrättningsredskap. Kulor var för dyra. Fångarna slogs ihjäl med en kofot. För små barn (jo de avrättades också i stora mängder) räckte det med att ta dem i fötterna och svinga huvudet mot ett träd. Svenskarna kom hem och rapporterade att de bara sett fyra beväpnade soldater under hela sitt besök – därför var talet om avrättningar högst överdrivet…
Utställningen pågår till den 7 mars och den finns på Stora Nygatan 10-12 i Gamla Stan i Stockholm. Den är öppen tisdag-fredag klockan 12-17 och lördag-söndag klockan 11-16. Varje lördag ordnas en guidad visning klockan 13.00.