En kommunalpamp ska vara bra på att vara social, vinna folkets förtroende och därmed skaffa sig många väljare. Det är inte samma som att vara bra på att driva företag. Men de allra flesta kommunalpampar uppträder vid sidan av sina många kommunala uppdrag också som företagsledare. De sitter som ordförande i kommunala industribolag, de har hand om äldrevård, skolor, hemtjänst osv. Med mycket varierande framgång.
Nästa alla företagen sköts, när de drivs i kommunal regi, efter den socialistiska monopolprincipen. Du har inget att välja på. Pappa kommunen vet vad som är bäst.
En som insett sina egna begränsningar är kommunalrådet Erik Langby i Nacka. Han arbetar framgångsrikt på att bli kommunalpamp på heltid istället för multiföretagsledare på deltid.
När han började stöpa om kommunen 1982 var det med fotvården man började. En typisk småföretagsbransch (dvs det finns fördelar i att verksamheten drivs i liten skala av egna entreprenörer) som av någon anledning ”alltid” drivits i stor skala. Efter kom hemtjänsten. Och på gång är serviceboendet.
Systemet fungerar så att kommunen betalar, men betalningen sker i form av en ”check” som delas ut till de kommuninvånare som behöver. De får sedan använda den hos alla av kommunen godkända företag i branschen. Naturligtvis får det hemtjänstföretag som sköter sig dåligt, inte passar tiderna, städar slarvigt och är oförskämd mot kunderna inga uppdrag. I det kommunala monopolsystemet gäller det istället för att göra ett bra jobb att ha tumme med facket eller det styrande partiet. Vill det sig väl underlättar det att kunderna blir nöjda, men det är inte säkert. Och sällan tillräckligt.
I Nacka hjälper det inte att ha tumme med de styrande moderaterna. Man måste ha nöjda kunder också.
Idag är det ofta så att det inte finns några företag alls i de här branscherna i många kommuner, eftersom kommunen erbjuder gratis tjänster. Inte ens högklassiga tjänster har det så lätt att konkurrera med bristfälliga tjänster som är helt gratis. I Nacka fanns inga hemtjänstföretag alls när reformen påbörjades. Efter ett år fanns det femton och idag, efter drygt åtta år, finns det ett tjugotal företag att välja bland. För den som är dogmatisk socialist finns det även en tynande kommunal verksamhet att vända sig till. Men allt färre gör det.