Kommunalarbetarförbundet hade som de flesta andra ett avtal som räckte fram till 2004. Det låg väl i linje med vad övriga grupper uppnått. Men det dög inte och därför utnyttjades en undantagsklausul och avtalet sades upp i förtid. Kommunal begärde nu mer än vad andra på arbetsmarknaden fått, de ville utnyttja uppsägningen av avtalet för att minska klyftorna till andra grupper.
Kommunals medlemmar har i genomsnitt lägre löner än många andra, till exempel Metall, Pappers, Byggnads och statsanställda (SEKO). Men de ligger väl i nivå med grupper som Handelsanställda, Fastighets, Hotell & Restaurang och Transport. De relativt lågavlönade har en sak gemensamt. Kort och inte särskilt krävande utbildning. Förhållandevis enkla arbetsuppgifter och låga inträdesbarriärer. Om Du tröttnar på Ditt nuvarande arbete är det inte lätt snabbt ge dig ikast med jobbet som hjärnkirurg, utvecklare av mobiltelefoner eller rörmokare som fixar sofistikerade uppvärmningssystem. Men faktiskt inte så svårt att börja steka hamburgare på McDonalds eller ta hand om barnen på det lokala dagiset. Det är arbetsuppgifter som åtminstone alla med egna barn är vana vid hemifrån.
Det finns alltså goda skäl till att vissa grupper kan få mer betalt än andra på en fungerande marknad. De har satsat på att skaffa sig kunskaper som efterfrågas. Och den satsningen har gjorts med både tid och pengar som individen själv stått för. För de anställda på det kommunala området tillkommer ett extra minus. Många av arbetsuppgifterna sköts av en enda arbetsgivare. Det är först på senare år som det uppstått små konkurrerande verksamheter inom skola och vård. I de företagen är lönenivån märkbart bättre än i de kommunala motsvarigheterna, trots att de vanligen av konkurrensskäl tvingas röra sig med en mindre budget per utförd tjänst än de kommunala verksamheterna. Men de allra flesta kommunalanställda arbetar fortfarande i en skyddad värld, en värld där ingen ställer krav på effektivitet. Visst, det ställs krav på hårt och långt arbete ibland, men det beror alltför ofta på att arbetet organiserats på ett felaktigt sätt.
De kommunalanställda får alltså betala för att de har ineffektiva arbetsgivare som inte förmår att organisera arbetet effektivt. På en fungerande marknad löser sig detta genom att de ineffektiva företagen läggs ned och att de effektiva växer. Genom att de anställda letar rätt på företag som sköter sig bättre och kan betala mer. Så går det tyvärr inte till inom den kommunala sektorn. Där är det kommunens pampar som bestämmer. Och räcker inte pengarna höjer man skatten. Trots att Sverige redan har världens högsta skatter. Och är det socialdemokrater som styr höjs skatten även om det inte behövs. Under 2002 hade Stockholms stad ett överskott i sina finanser på en miljard kronor, trots det höjde den nya s-majoriteten skatten med 50 öre. (Stockholms läns landsting gick med underskott och där höjdes skatten med hela 1 kr 30 öre).
Kommunal fick mer eller mindre statsministerns godkännande att gå till strejk när han uttalade sig om det uppsagda löneavtalet. Men hans partikamrater i kommunerna har inte sett saken så. De inser att de inte har råd att gå Kommunal till mötes utan att tvingas till ännu större skattehöjningar. Och då kan de riskera att förlora nästa val. Men hur länge kan de stå emot krav som egentligen bara gynnar det egna intresset, stå emot krav om en ännu större del av de samlade resurserna till kommunal verksamhet, vars anställda röstar på socialdemokraterna, ännu större belastning på de privata företagen vars anställda till övervägande delen röstar med oppositionen.
Att tänka i nya banor är både kommunalpamparna och Kommunal främmande. Kommunals ordförande Ylva Thörn är en relik från en svunnen tid. Liksom många av landets ledande kommunalpolitiker. Den kommunala verksamheten som den är idag är dåligt organiserad och mycket personalintensiv. Det är därför oftast mycket dyrt att bygga ut verksamheten. Men det finns gott om utrymme för att få mer för skattepengarna. Men det kan bara ske om kommunerna börjar tänka i nya banor. Effektiviserar verksamheten. Skär ned på den stora administrativa överbyggnaden. Mer konkurrens, mer tjänster utlagda på entreprenad. Större krav på den kommunalanställda personalen, både vad gäller utbildning och arbetsvilja. Då kan kommunalskatten sänkas och de kommunala tjänsterna förbättras. Det är nämligen fullt möjligt att göra bägge sakerna samtidigt. Men det är fullt möjligt att många av dagens kommunalanställda då skulle få ta sig i kragen och jobba bättre eller skaffa sig andra jobb. De försöker istället strejka sig till en ännu värre skatteutplundring av sina medmänniskor.