Under veckan har någon lyckats genomföra ett bilbombsattentat mot en journalist som var föremål för polisens särskilda beskydd.
Polisen har förklarat svårigheterna att erbjuda skydd, samt understrukit att man tagit hoten på allvar. Vi tror dem inte.
Vi på Contra har egna erfarenheter av mordhot – tiotals genom åren. Det senaste dök upp per internet så sent som fredagen den 2 juli 1999:
this ruling class fascism that you promote is evil, you are nothing
more than arrogant, naive fascists.
you should all be shot
Avsändare: sociopath17@yahoo.com
Nu kanske inte det här citerade hotet var särskilt allvarligt, men vi har tyvärr dåliga erfarenheter av hur polisens organisation hindrar vettiga insatser för den som söker hjälp.
Contra har normalt kunnat bortse från mordhoten, men när en serie brev med socialistiskt innehåll kompletterades med flera till utformningen snarlika och successivt grövre hotbrev, varav det sista innehöll oskyddade rakblad och använda tamponger kontaktade vi polisen och bad att få tala med någon som kunde hjälpa oss att bedöma om det var ett verkligt hot och om vi borde vidta några åtgärder. Vi blev hänvisade till den lokala närpolisen (som visade sig vara Södermalmspolisen trots att Contra då låg cirka 100 meter från Rikspolisstyrelsens och Stockholmspolisens jätteanläggning på Kungsholmen). Där tog en närpolis emot en anmälan om “olaga hot”. Han hade troligen aldrig haft något sådant ärende förut och skickade det vidare i den lokala närpolisorganisationen. Där hamnade det så småningom hos en utredare som vanligen sysslade med stölder, misshandel och liknande. Vid alla kontakter med polisen bad vi att få tala med någon som hade kännedom om den typ av hot som vi blivit utsatta för. Någon sådan lyckades polisen aldrig leta fram inom sin 15 000 man starka organisation. Efter några månader lades ärendet ner i brist på spaningsuppslag. Också då bad vi att få tala med någon som hade kännedom om hot och hotbilder. Utan framgång.
Vi var ju inte primärt ute efter att “nita” någon som hotat, utan att få råd om något kunde hända i framtiden och vad vi borde göra för att skydda oss.
När polisen nu skryter om att den tar (national)socialistiska gruppers våldshot på allvar, vet vi att det inte är sant. I Contras fall fick den som var utsatt för hoten inte ens, trots upprepade förfrågningar, tala med en enda polis som har någon kännedom om den här typen av brott. Frågan är om det finns några sådana personer hos polisen, utom när det passar för att begära högre anslag till verksamheten naturligtvis.
Vi ska för ordningens skull tillägga att hoten mot Contra av den speciella utformning som vi skrev om ovan upphörde sedan vi skrivit i tidningen att hoten polisanmälts.
Veckans SÄPO-nyhet
Nu har Registernämnden lämnat ett ganska tunt svar på vår förfrågan av den 14 april 1999 om varför medlemmar i Demokratisk Allians registrerades efter det att regeringen avfört organisationen från listan över organisationer som skulle registreras av SÄPO. Svaret är undertecknat av Registernämndens ordförande lagmannen Carl-Anton Spak. Det går i korthet ut på att det fanns en övergångsbestämmelse när personalkontrollkungörelsen infördes 1969 om att ”uppgift som finns i säkerhetsavdelningens register när denna kungörelse träder i kraft får icke lämnas ut, om den är av sådan beskaffenhet att den enligt kungörelsen ej skulle få antecknas i registret. Sådan uppgift skall avföras ur registret så snart det kan ske.” Spak framhåller att senare ändringar i kungörelsen inte haft denna övergångsbestämmelse och alltså har man kunnat behålla registeruppgifter även om en organisation avförts från kungörelsen – förutsatt att uppgifterna registrerades 1969 eller senare. Han pekar vidare på möjligheten för den som känner sig särskilt berörd av registreringarna att begära att Registernämnden ska granska vilka utlämnanden av uppgifter som kan ha skett efter den 1 mars 1993. Det blir dock bara en granskning av vilka uppgifter som använts, inte vilka uppgifter som finns i registret. Den som känner sig manad kan skriva till Registernämnden, Box 8304, 104 20 Stockholm (telefon 08-401 58 20).
Frågan varför registreringar över huvud taget har gjorts har vi också den 14 april 1999 bett att få besvarad av Justitiedepartementet, men den ansvarige tjänstemannen där är på semester till i början av augusti.