Brasilien, världens femte mest folkrika land med över 190 miljoner invånare, har valt Jair Bolsonaro till president. Bolsonaro leder det Socialliberala partiet. Valet avgjordes med stor marginal, 55 procent för Bolsonaro mot bara 45 procent för motkandidaten Fernando Haddad. Fernando Haddad tillhör Arbetarpartiet, som stått för två av Brasiliens tre senaste presidenter. Bägge har anklagats för korruption och dömts för det (Luiz Lula da Silva) eller avsatts efter riksrätt (Dilma Roussef). Lula da Silva avtjänar för närvarande ett tolvårigt fängelsestraff för korruption (mottagande av mutor).
Jair Bolsonaro har en bakgrund som militär, men han fick avsked 1988 – för trettio år sedan. Avskedet var påverkat av att han i en tidningsintervju krävt högre löner för militären. Av de trettio åren efter avskedet från det militära har han använt 27 som medlem av den brasilianska kongressen. Under inledningen av sin karriär i Kongressen röstade han för en sedvanlig populistisk politik, mot privatiseringar av statliga företag, mot reformerade pensioner och för högre löner till statsanställda.
Hans politiska tänkande har emellertid justerats i mer marknadsvänlig riktning. Den viktigaste punkten för att vinna väljarnas förtroende har dock varit kamp mot korruptionen (där motståndaren Arbetarpartiet har en sällsynt dålig historia). Bolsonaro har lierat sig med Paulo Guedes, en renlärig anhängare av marknadsekonomi utbildad vid University of Chicago (Milton Friedmans universitet). Guedes kommer att bli finansminister. Han är anhängare av platt skatt, försäljning av statliga företag och kraftig minskning av byråkratiska regleringar för företagen (han förklarade i en tidningsintervju att Brasilien är ett paradis för passiva kapitalägare, men ett helvete för entreprenörer).
Bolsonaro är en stark förespråkare för lag och ordning och hårdare tag mot brottsligheten. Mordfrekvensen i Brasilien ligger på 29,5 mord per 100 000 invånare, att jämföras med Sveriges 1,1 och USAs 5,3 (bara ett fåtal länder i framförallt Sydamerika, men även Afrika, är värre än Brasilien, värst är Venezuela med 56,3).
Som frireligiös protestant i det huvudsakligen katolska Brasilien lägger han stor vikt vid moraliska och etiska frågor. Han är till exempel motståndare till samkönade äktenskap och varm anhängare av traditionella familjevärden.
Bolsonaro är stark vän till USA och Israel och har uttryckt skepsis inför de politiska delarna av samarbetet mellan de så kallade BRISC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Sydafrika och Kina) – han misstycker till Rysslands och Kinas politik.
Bolsonaro vill utnyttja Brasiliens enorma rikedomar bättre, bland annat genom att på ett förnuftigt sätt exploatera de outvecklade områdena i Amazonas. Här har ekonomin och välståndet hamnat på efterkälken på grund av hårda regleringar. Han är också skeptisk till klimatalarmismen.
Brasilianarna har jublat massivt efter valet av den nye presidenten. Hans program ser lovande ut, men han kan få betydande problem att genomföra det i praktiken. Kongressen är splittrad och partidisciplinen är svag. En del av korruptionen förklaras av regeringens behov att handgripligt köpa sig stöd i Kongressen. Bolsonaro har lovat att ändra på det, vi får se om han lyckas.