Ibland talas det om att pensionärerna drabbas särskilt av inflationen. Så är inte alls fallet och i själva verket drabbas hela samhället av inflationen. Vissa pensionärer mindre än andra grupper.
I olika pensionsupplägg finns olika uppräkningsmekanismer. De får mycket olika effekter.
- Garantipensionen, som är betydelsefull främst för dem med låg pension och hög ålder, räknas upp med prisförändringen. Dessa pensionärer skyddas i princip helt för inflationen, även om uppräkningen bara sker en gång om året, vid årsskiftet, och baserar sig på siffror från föregående halvårsskifte.
- Inkomstpensionen, som främst är aktuell för pensionärer med skaplig pension och i yngre åldrar räknas upp med inkomstförändringen i samhället. Det har varit mycket förmånligt under de gångna åren då realinkomstförbättringarna i samhället lett till stora ökningar av pensionerna. Det är en naturlig följd av systemet att utvecklingen hamnar på efterkälken nu när löneökningarna är måttliga och inflationen hög. Sett i ett medellångt perspektiv är det dock inga problem.
- Det gamla ATP-systemet räknas upp med prisförändringarna. Det gäller fullt ut för personer födda 1938 eller tidigare (i år fyller de 85 eller mer), men inte alls för personer födda 1954 eller senare (i år fyller de 69 eller mindre).
- Tjänstepensioner. Olika ersättningssystem och olika bolag har haft olika metoder och det är inte enkelt att ge något entydigt besked. Ett av de största bolagen, Alecta, har i stort sett kunnat kompensera för inflationen, medan SPP Liv (ägt av Handelsbanken) inte alls höjt sina pensioner. Skillnaden är anmärkningsvärd eftersom Alecta och SPP Liv erbjudit i princip samma produkt.
- Privata pensioner har normalt utvecklats i takt med börskurserna, vilket inneburit en skaplig utveckling tidigare och en sänkning av beloppet nu när inflationen slår hårt och en ökning skulle behövas istället för en minskning.
Sammanfattningsvis klarar pensionärerna av inflationen bättre än de yrkesverksamma.