Barack Obama har nu varit president i 100 dagar. Man brukar säga att presidenten har 100 dagar på sig för att visa färdriktningen. Och 100 dagars allmän välvilja, innan hans politik granskas på allvar.
Obamas första 100 dagar har förvisso varit speciella i samband med den snabbaste ekonomiska nedgången på över sjuttio år. En nedgång som förorsakats av för mycket klåfingriga regleringar på kreditmarknaden under de senaste fem presidenterna. Obamas svar på regleringsfiaskot tycks vara mer regleringar. Det bådar knappast gott.
Och presidenten Obama har knappast hållit vad kandidaten Obama lovade.
Han lovade att det skulle bli förbud för lobbyister att gå in och ut från tjänster i Vita Huset. Ett beslut om den saken skrev han under första dagen i ämbetet. Tredje dagen i ämbetet anställdes Raytheon-lobbyisten William Lynn som andreman i försvarsdepartementet. Raytheon är en av de största leverantörerna till försvaret och Lynn var “ett specialfall”, enligt Obama.
Kandidaten Obama lovade att hans regering skulle bli den mest transparenta i historien. Det amerikanska folket skulle få minst fem dagar på sig att läsa alla lagar som stiftades – om det inte var nödåtgärder. Tre av de hittills antagna stora lagarna undertecknades inom mindre än fem dagar: Ett försäkringsprogram för barn, “Lily Ledbetter Fair Play Act” och mest anmärkningsvärt stimulansprogrammet på aldrig skådade 787 miljarder dollar.
I sitt första tal inför Kongressen (den 24 februari) sa Obama : “Låt mig vara helt klar med att om Din familj tjänar mindre än 250.000 dollar om året blir det inte en enda dollar i skattehöjning”. Barnförsäkringsprogrammet finansierades med en skattehöjning på cigaretter med 61 cent per paket. En skatt som främst drabbar de lågavlönade, eftersom de röker mer och eftersom cigarettkonsumtionen utgör en större andel av en lågavlönads än en högavlönads inkomster.
Som kandidat lovade Obama att varje dollar i ökade statsutgifter skulle motsvaras av en dollar i minskade utgifter. Bortsett från stimulanspaketet (som driver upp budgetunderskottet till 12 procent) lovar Obama att ordna budgetunderskottet genom besparingar på 2 biljoner dollar. Ser man på det finstilta i Obamas två biljoner-program är det inte fråga om några besparingar. Den ena biljonen kommer från att de skattesänkningar som infördes temporärt av president Bush och som gäller t o m 2010 ska upphöra när tiden löper ut. En reell skattehöjning på 1 biljon dollar kallas besparing!
Helt klart är också att de gigantiska ofinansierade stimulanspaketen kommer att driva på inflationen och med tiden tvinga upp räntorna till mycket höga nivåer.
Det gick att dölja vad som pågick i 100 dagar. Men det går inte i längden.