I tisdags presenterade den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD sin årliga rapport “Pensions at a Glance” som visar utvecklingen i de 34 OECD-länderna och ytterligare åtta länder. Rapporten är den mest kvalificerade internationella jämförelsen som görs på området.
Utvecklingen går över hela världen mot högre pensionsålder. Man räknar med att åtminstone 2050 kommer flertalet OECD-länder att ha en pensionsålder på över 67. Det är en höjning med 3,5 år för män och 4,5 år för kvinnor jämfört med dagsläget. Låginkomsttagare får ungefär 71 procent av sin lön i pension, medelinkomsttagare 54 procent och höginkomsttagare 48 procent. De här siffrorna väntas sjunka, men bara obetydligt. Idag ligger Sverige nästan precis på snittet med 70 procent för låginkomsttagare och 56 procent för medelinkomsttagare. Höginkomsttagarna har det betydligt bättre i Sverige jämfört med andra länder och får 68 procent av slutlönen i pension.
I Sverige tjänar pensionärer (räknat som personer över 65) cirka 83 procent genomsnittsinkomsttagarens inkomst. I Grekland är andelen faktiskt högre (84 procent). I OECD som helhet är siffran 86 procent och i det mot pensionärerna mest generösa landet, Luxemburg hela 99,9 procent. I åldrarna 66-75 ligger de svenska pensionärernas inkomst på 95 procent av den arbetande befolkningen. Siffran hjälps upp av att de yngre pensionärerna generellt har bättre pensionsförmåner än vad de äldre har, men också av att det är vanligare i de något lägre åldrarna att ha inkomster från olika extraknäck (styrelsearvoden, vaktmästaruppdrag osv).
I Sverige slutar män att arbeta vid 66 och kvinnor vid 64 enligt OECDs sätt att räkna. Den svenska pensionsmyndigheten brukar komma fram till cirka 64,6 år för bägge könen. Det gör att vi hamnar på tionde plats av OECD-länderna. Men då är att märka att männen arbetar till över 70 i både Mexiko och Sydkorea och kvinnorna gör det i Chile. Av de högt utvecklade länderna inom OECD är det bara Japan, Island och Schweiz som har högre faktiska pensionsåldrar än Sverige. Vi ligger alltså före den utveckling som OECD ser för hela medlemskretsen framöver.
Antalet fattiga pensionärer sjunker. 2007 ansågs 15,1 procent av pensionärerna vara fattiga. 2010 var siffran nere på 12,8 procent. För Sverige ligger siffran lägre, på 9,5 procent 2010. Och den siffran sjunker jämfört med genomsnittsbefolkningens utveckling (där siffran var 9,1). För pensionärer i åldrarna 66-75 är siffran bara 6,3 procent i Sverige (mot 11,3 för hela OECD).
Sverige ligger i flertalet jämförelser bättre till än genomsnittet i OECD, men på ett viktigt område ligger vi märkbart sämre till. Bara 65 procent av svenskarna över 65 äger sin bostad. I 28 jämförda OECD-länder är siffran 75 procent och i tre länder, Spanien, Slovakien och Ungern ligger siffran över 90 procent. Äger man sin egen bostad är behovet av pensionsinkomster genast mindre.
Men på det stora hela kan vi konstatera att de svenska pensionärerna har skapliga ekonomiska förutsättningar jämfört med flertalet andra länder och att den pensionsreform som genomfördes 2001 har gjort att det svenska pensionssystemet klarar sig bättre i framtiden än de flesta andra.