Den 1 oktober fyllde den svenska folkpensionen hundra år. Pensionen var låg och betalades ut först från 67 år (trots att medllivslängden var bara 58 år).

År 1960, efter 47 år, infördes ATP som ett komplement till folkpensionen. År 2001, efter ytterligare 41 år infördes det nya pensionssystemet, sedan det stått klart för politikerna att ATP var ett alltför generöst system, vars finanser skulle braka ihop inom några decennier.

Folkpensionen, ATP och det nya pensionssystemet har alla en gemensam grundprincip. Nuvarande aktiva generationer betalar för dem som är pensionärer. Med ATP var det så generösa övergångsregler att de som inte betalat för några motsvarande förmåner för tidigare generationer ändå kunde få generösa pensioner, betalda av dem som var yngre än de första som fick ATP. Det nya pensionssystemet innehåller en mindre del som faktiskt betalas av pensionärerna själva i form av eget (obligatoriskt) sparande i form av premiepensionen. Det är alltså finansiellt starkare än de gamla systemen.

Det nya pensionssystemet har en jämfört med de tidigare systemen unik styrka. Det anpassas automatiskt till den ekonomiska utvecklingen. Pensionerna ökar inte mer än vad ekonomin tillåter. De kan till och med minska. Det har skett 2010 och 2011 och kommer att ske igen 2014. Dock är pensionerna i år 21,2 procent högre än 2001. Med det gamla systemet hade de bara varit 20,6 procent högre. Det beror på att pensionerna nu ökar med lönerna, medan pensionerna i det gamla systemet ökade med priserna. (För pensioner med låg pension – garantipension – gäller fortfarande att de höjs med priserna, eftersom priserna gick ner mellan 2012 och 2013 blir det en obetydlig sänkning på 0,2 procent också för dessa pensionärer nästa år).

Eftersom det nu för tredje gången på fem år blir en minskning har penisionärsorganisationerna mangrant krävt att pensionssystemet ska justeras och premiepensionen användas – helt eller delvis – för att överföras till inkomstpensionssystemet, den del av pensionssystemet som räknas upp med inkomsterna. Följden skulle bli att pensionssystemets balansräkning skulle se snyggare ut och det skulle inte behövas någon “balansering”, det vill säga minskning de år finanserna ser dåliga ut.

I praktiken skulle det innebära att man tog av de pengar som ungdomar obligatoriskt sätter av till sin egen pensionering för att skänka till dagens pensionärer. De som varit med om en snabb uppgång av sina löneinkomster och som får generösa pensioner (de som har låga pensioner skulle däremot inte få ett öre). Stefan Löfven har märkligt nog antytt att han skulle stödja en sådan förändring av systemet.

Det är dags för ungdomarna att vakna upp och se att deras farfäder och mormödrar är på gång för att knycka deras pengar. Var gärna snäll mot farfar och mormor. Men låt inte det politiska systemet orättfärdigt ge dem de pengar Du sätter av för Din egen framtid!