Marknadsprissättning ger den mest effektiva produktionsmodellen. Den situation när vi får så mycket som möjligt ut av så små insatser som möjligt.
Så är det innan grottmänniskorna träder in på scenen och genom politiken försöker förvrida verkligheten. Det kan vara ren korruption, som när ägare av energibolag i Ryssland mutar och låter sig mutas för att tjäna så mycket pengar som möjligt i maskopi med Vladimir Putins korrupta statsapparat. Det kan också vara förvridna ideologiska tankar som gör att man “tror” på sol och vind, men inte kol och atomer. Genom att lägga under sig det statliga våldsmonopolet kan man ändå tvinga fram ineffektiva produktionsmetoder till ingen nytta, men till stora kostnader för skattebetalarna.
I Sverige är det just detta som pågår nu. Vindkraften subventioneras, samtidigt som kärnkraften straffbeskattas. Följden blir att en i sig lönsam kärnkraft läggs ned, samtidigt som en i sig olönsam vindkraft byggs ut (vi kan glömma solenergi där kostnaderna är så höga att inga subventioner i världen kan få den lönsam i ett kallt land som Sverige – där det för övrigt är under den mörka årstiden som vi behöver energin mest).
Just nu aviserar regeringen en höjning av effektskatten på kärnkraftverk med 17 procent. “Effektskatt” är en mycket lömsk företeelse, den tas nämligen ut på den teoretiska effekten. Den ska betalas även om ingen energi produceras. Den höjda effektskatten gör enligt Vattenfall reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 olönsamma. För att ersätta produktionen vid de två reaktorerna behövs cirka 2000 vindkraftverk, som kostar 60 miljarder kronor att bygga. Och som med nuvarande regler kommer att gå med fyra miljarder kronor i förlust varje år. Förluster som ska täckas av beskattningen på kärnkraften. Men stopp nu, beskattningen av kärnkraften gör att den läggs ner, vilket resulterar i skatteintäkter på noll kronor…
Hela Sveriges ekonomi har byggt på billig energi. I första hand vattenkraft. När vattenkraften inte kunde byggas ut mer (återigen, av politiska skäl, det finns fyra stora älvar som inte byggts ut av enbart politiska skäl) blev kärnkraften ett utmärkt komplement, inte lika lönsam och effektiv som vattenkraften, men tillräckligt effektiv för att Sverige skulle kunna bevara sin av låga energipriser beroende industri (stål, aluminium, papper och massa är mycket energikrävande, vanlig verkstadsindustri, som tillverkning av bilar eller telefoner, kräver däremot inte särskilt mycket energi). Nu håller regeringen på att sänka själva grundförutsättningen för det svenska välståndet, internationellt sett låga energipriser, som gjort att svenskt näringsliv har en unik inriktning. Ändras de svenska energipriserna uppåt har vi under decennier gjort helt fel investeringar och det kommer att kosta det svenska folkhushållet gigantiska summor.
Som lök på laxen har det helstatliga bolaget Vattenfall gjort den ena dundertabben efter den andra, sedan de rationellt satsade på kärnkraft under 1960- och 1970-talen. Vattenfall köpte på sig gigantiska brunkolsbaserade produktionssystem i Tyskland och betalade orimligt mycket för lika gigantiska gasbaserade produktionssystem i Nederländerna. De här satsningarna har kostat Vattenfall (det vill säga Dig som delägare) omkring hundra miljarder kronor!! Och nu vill Vänsterpartiet att Vattenfall ska lägga ner brunkolskraften i Tyskland – på svenska skattebetalares bekostnad! Svenska skattebetalare ska alltså betala tiotals miljarder kronor för att Tyskland ska ändra sin energiproduktion. Tyvärr har vänsterpartiet ett mycket stort inflytande på svensk energipolitik. Inte ens Miljöpartiet, som hade samma linje som Vänsterpartiet i senaste valkampanjen, håller längre med om att det är rätt att använda svenska skattebetalares pengar för att ändra Tysklands energipolitik.