Det ska bli nedskärningar i den allmänna tandvårdsförsäkringen. Det fanns ett färdigt förslag redan för ett år sedan, men det passade inte riktigt som valfläsk och därför har Göran Perssons och Margot Wallströms utredningsapparat beordrat fram en ny variant. De har lyckats vända upp och ner på allt vad försäkringstänkande och sociala behov heter.
Istället ska tandvårdsförsäkringen bli något som man kan ge till var och en, när behovet är lagom litet. Blir behovet stort slår man dock till och kräver att den enskilde ska betala allt själv. Alltså raka motsatsen till en normal försäkring där den skadelidande står för småskadorna själv (självrisken), men får hjälp när det verkligen svider i skinnet.
När staten griper in ska det alltså bli tvärtom. Åtminstone enligt det utredningsförslag som den socialdemokratiska riksdagsledamoten Karin Olsson lämnat till socialminister Margot Wallström. Hennes utgångspunkt var att tandvårdsförsäkringen 1999 inte får kosta mer än 1,3 miljarder kronor (1990 kostade den 4 miljarder, sedan dess har ersättningsnivån sänkts).
Istället för att låta dessa 1,4 miljarder kronor gå till dem som drabbas av tandläkarräkningar på tiotusentals kronor ska pengarna användas för att sänka avgiften för enstaka lagningar med 30 procent. Däremot ska den som behöver göra jacketkronor, broar eller implantat få stå för hela kostnaden själv. Det vill säga de som verkligen behöver hjälp blir utan. För att göra systemet ännu lite krångligare ska personer mellan 20 och 29 år få subventionerade undersökningar (medan äldre får betala själva).
Det nya förslaget leder naturligtvis till lysande tider för alla byråkrater. Tänk hur många miljoner blanketter som kommer att förbrukas på att subventionera enstaka hål, medan den som verkligen behöver hjälpen blir utan.
Tandvårdsförsäkringens regler har ändrats tio gånger sedan 1974. Nu är det alltså dags för en elfte. Och den här gången ser det ut som om (s)-regeringen vill leverera en liten slant till var och en för att få många röster. Tror de att väljarna är så dumma att de inte genomskådar att det föreslagna systemet är ungefär det mest idiotiska som går att konstruera.
Tillägg den 15 mars 1998:
I Veckans Contra den 8 februari berättade vi om tandvårdsförsäkringen som var upp och ner vänd. Det vill säga alla pengar skulle användas för att subventionera enkla åtgärder, medan de dyra svåra ingreppen skulle betalas helt av patienten. Då var det ett utredningsförslag. Nu har regeringen lagt fram en proposition som kraftigt avviker från utredningsförslaget. Visserligen ska huvuddelen av pengarna fortfarande gå till att subventionera de enkla och billiga ingreppen. Men en del ska användas för att betala en del av de dyra ingreppen (över 3.500 kronor).
PS (8 februari 1998) Beträffande förra utgåvan av Veckans Contra. Det har varit en hel del uppståndelse kring den stoppade hemsidan från Anders Engström. Det är inte omöjligt att Passagen kommer attt backa. Du kan följa den senaste utvecklingen på Anders Engströms hemsida.