Sex på sommarens festivaler har alltid förekommit. Om ungdomar åker iväg på en festival händer både det ena och det andra i tälten. Eller i buskarna. När det finns mycket alkohol med är det nog inte sällan som det händer mer än de inblandade tänkte sig från början. Men festivalsex är så klassiskt att det nog måste sägas vara en del av den svenska kulturen.
Någon eller några gånger per år har det handlat om våldtäkt eller påstådd våldtäkt. Varken inblandade eller eventuella vittnen har alltid (på grund av hög alkoholförtäring) en klar bild av vad som hänt. Så har det varit i decennier. Och innan de stora festivalerna dök upp var det ungefär samma sak på höskullarna i samband med logdansen. En gammal svensk tradition alltså.
I år har frågan uppmärksammats mer än tidigare. Och det beror på förändringar i samhället och att det som sker skiljer sig från vad vi varit vana vid. Inte oviktigt är att ordet “våldtäkt” juridiskt har en helt annan innebörd än tidigare. Det som uppmärksammats på festivalerna är bara undantagsvis våldtäkt i den gamla meningen. Det handlar oftast om det som förut kallades sexuellt ofredande. Viktigare är konsekvenserna av den obalanserade flyktingströmmen. Obalanserad i den meningen att 90 procent av ankommande ungdomar är män. Det handlar om det som brukar kallas “ensamkommande flyktingbarn”, vilket ofta är unga män mellan 20 och 30 år som ljuger om sin ålder för att få privilegier i asylsystemet (flyktingsmugglarna står beredvilligt till tjänst med information om vilka regler som gäller). De som kom till Sverige hösten 2015 har nu varit instängda i helt manliga miljöer i tre kvarts år. Och så flödar festivalplatsen över av lättklädda flickor. Det är inte konstigt att de unga männen dras dit. De samlas ofta i grupper och omringar tilltänkta offer, som är helt chanslösa. Den vanliga festivalpubliken märker heller knappast vad som händer bakom de grupper som stänger för all insyn. De enda som kan “se” är övervakningskameror som installerats i master.
Det finns goda skäl att varna unga festivalbesökare för vad som kan hända. Är man medveten om vilka grupper som agerar och på vilket sätt finns det ofta en chans att själv agera på ett sätt som förhindrar övergrepp.
Men överheten vill inte berätta. När polisen i Karlstad berättade om tillvägagångssättet och att flertalet misstänkta var “ensamkommande” blev det snabbt rättning i ledet. Polisen tvingades ta tillbaka sitt påstående. Tillbakatagandet av uttalandet var kategoriskt och gav helt fel intryck. En polis talade sedan ut (man kan undra hur länge han får behålla jobbet). Av nio misstänkta var bara fem “ensamkommande” (vilket räcker till ett “flertal”) och tre andra “utlänningar”. Det fanns också en svensk misstänkt i sammanhanget. Om svensken ägnat sig åt festivalsex enligt gammal svensk tradition är naturligtvis inte möjligt att ta reda på för närvarande. Att svensk polis ljuger och förhindrar möjliga brottsoffer att vidta enkla motåtgärder är dock alldeles uppenbart.