Det återstår nu bara en sak för att EUs Lissabon-fördrag ska träda ikraft. Tjugosjunde och sista land, Tjeckien, ska ratificera fördraget, vilket sker genom presidenten Vaclav Klaus underskrift.
Vaclav Klaus är EU-kritisk och har motarbetat fördraget. Men eftersom det antagits av parlamentet blir han trots sitt personliga motstånd mer eller mindre tvungen att skriva under. Dock inväntar han ett utslag från Tjeckiens Högsta Domstol, eftersom en del parlamentsledamöter hävdar att fördraget strider mot den tjeckiska författningen (vissa befogenheter som är definierade i författningen överförs enligt fördraget från tjeckiska institutioner till EU-institutioner). Ett utslag i Högsta Domstolen kan väntas till nästa vecka.
För att Klaus ska skriva under har han krävt ytterligare eftergifter från övriga EU-länder. Han begär att Tjeckien ska få ett undantag från stadgan om de mänskliga rättigheterna. Storbritannien och Polen har redan fått det. Storbritannien för att garantera de brittiska domstolarnas självständighet, Polen för att inte behöva ge homosexuella särskilda rättigheter. Klaus vill ha undantag från stadgans skydd för medborgarnas egendom.
Under och kort efter Andra världskrigets slut utfärdade den tjeckoslovakiske presidenten Edvard Benes ett antal dekret som brukar kallas Benes-dekreten. De innebar att den tjeckoslovakiska staten utan att betala någon ersättning beslagtog tyskars och ungrares egendom i Tjeckoslovakien. Tyskar och ungrare var stora diskriminerade minoriteter i mellankrigstidens Tjeckoslovakien, tillsammans flera miljoner människor. Många lierade sig under kriget med ockupationsmakten, men dekreten byggde enbart på etnisk tillhörighet. Även de tyskar och ungrare som med risk för sina egna liv hade bekämpat nationalsocialismen blev bestulna av staten. Nästan alla tyskar fördrevs från Tjeckoslovakien, sammanlagt 2,6 miljoner. Fördrivningen av ungrarna kom inte lika långt, men den gällde ändå hundratusentals människor. Både etniska ungrare och och etniska tyskar berövades sitt tjeckoslovakiska medborgarskap (1948 beslöts att de som fortfarande var kvar skulle återfå medborgarskapet, det gällde främst en halv miljon ungrare som var kvar i Slovakien). Nu vill Klaus ha garantier för att de bestulna tyskarna och ungrarna inte ska kunna göra EUs fastslagna mänskliga rättigheter.
Det finns ingen anledning att göra sådana eftergifter. Tyskar och ungrare är också människor och bör ha samma mänskliga rättigheter som vi andra. Säg nej till Vaclav Klaus krav! Så mycket är inte Lissabon-fördraget värt.