År 2016 valde det amerikanska folket enligt konstitutionens alla regler Donald Trump till president. Valet gällde för fyra år och nytt val hålles i november 2020. Om ett knappt år.
Den demokratiska oppositionen nöjer sig inte med att konstatera att de förlorat ett demokratiskt val och att då göra det rimliga, att ta tag i sitt eget parti och dess ledare för att lyckas bättre 2020. Nej, presidenten ska avsättas i extraordinär ordning, genom så kallad impeachment (riksrätt) redan innan mandatperiodens utgång. Innan sommaren 2019 diskuterades en rad motiv för att avsätta Donald Trump. Inte minst ställde Demokraterna förhoppningar till den så kallade ”rysslandsutredningen” under Robert Mueller. Det blev dock ett intet av denna, sedan det enda som framkommit var att några Trump-medarbetare träffat en rysk advokat som ville berätta ofördelaktiga saker om Trumps motkandidat Hillary Clinton. Trumpkampanjen konstaterade snabbt att inget fanns att hämta hos ryssarna och inget användes i valkampanjen. Att försöka skaffa sig en uppfattning om motkandidaten gjort något otillbörligt är något som förekommer i alla politiska valkampanjer. Om detta ofördelaktiga används eller ej är en annan fråga. I Sverige har vi sett mycket av detta genom årens lopp. Inte minst då sossarna några dagar innan valet släppt ofördelaktiga uppgifter om motståndarna. Det har varit viktigt att det ska släppas just några dagar innan valet. Då hinner man nå ut till väljarkåren utan att den sufflépudding det oftast handlat om rasat ihop.
När inget fanns att hämta i Mueller-utredningen gav sig demokraterna istället på ett telefonsamtal som Donald Trump hade med Ukrainas nye president Volodymyr Zelenskyj i somras. Bakgrunden var följande: Demokraternas vicepresident under Barack Obama, Joe Biden, skötte om förbindelserna med Ukraina. Hans son Hunter Biden fick ett styrelseuppdrag i det stora ukrainska energiföretaget Burisma med ett arvode på 50.000 dollar i månaden. Biden jr hade inga särskilda yrkesmässiga meriter för uppdraget. När Ukraina satte igång att jaga korruption och skattefusk började Burisma utredas, men utredningen stoppades sedan Ukrainas riksåklagare Jurij Lutsenko fått sparken. Det har hävdats att detta skett efter påtryckningar från den amerikanske vicepresidenten Joe Biden. Den nye ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj hade som vallöfte att återuppta kampanjerna mot korruption och Trump framförde i sitt samtal med Zelenskyj att det var dags att gå till botten med Burisma-affären. Sedan dess har utredningen om Burisma återupptagits på femton punkter!
Det har hävdats att Trump använde sig av hot om indragna bidrag till Ukraina i sitt samtal med president Zelenskyj. Det har dock inte bevisats. Och skulle det vara så är det väl bara att inse att det är så det går till i ”stora världen”. När Sverige var missnöjt med korruption inom FN-organet International Center for Trade and Sustainable Development drogs bidragen in i slutet av 2018 (Danmark, Storbritannien och Nederländerna gjorde samma sak). Sedan generaldirektören för ICTSD Ricardo Meléndez-Ortiz fått sparken återupptogs pengaflödet. Samma gällde FN-organet UNAIDS (som bekämpar HIV/AIDS och där generaldirektör Michel Sidibé fått sparken och tillfälligt ersatts av Gunilla Carlsson, tidigare svensk biståndsminister, M).
Demokraterna i Representanthusets utskott har nu kommit fram till att Trump ska åtalas inför Senaten (omröstning om detta ska ske har ännu inte skett i det samlade Representanthuset). Utskotten har fastslagit att omröstningen ska avse två punkter, dels påstått maktmissbruk av Trump för innehållet i det nämnda telefonsamtalet, dels förhindrande av Representanthusets arbete, eftersom Trump rekommenderat medarbetare i Vita huset att inte ställa upp på förhör inför Representanthusets utskott, hänvisande till Konstitutionens åtskillnad mellan den verkställande (Vita huset) och lagstiftande (Kongressen) makten. Det kan noteras att minoriteten (republikanerna) inom Representanthuset nekats att ens kalla vittnen till utskottsförhören och att förhören inledningsvis skedde bakom stängda dörrar. Någon laglig definition på ”maktmissbruk” finns inte, men Representanthusets utskott har ansett sig ha rätten att själv definiera vad som är ”maktmissbruk”.
Ingen förväntar sig att president Trump kommer att fällas i Senaten (med republikansk majoritet) där frågan om en eventuell avsättning ska prövas. Hela affären kan alltså sägas vara ett spel inför galleriet där det viktiga är oförsonligheten mellan de två partierna. Lite som när Bill Clinton friades i riksrätten 1999; då hade republikanerna majoritet i Representanthuset och Demokraterna i Senaten, idag är det tvärtom (för fällande dom krävs två tredjedels majoritet i Senaten). Det kanske ska tilläggas att det om Senaten mot förmodan skulle avsätta Donald Trump blir republikanen Mike Pence som tar över presidentposten. Och att Trump mycket väl skulle kunna ställa upp i nästa års presidentval även om han blir avsatt innan valet.
Den grundläggande frågan är om det är det amerikanska folket eller Senaten som ska få välja USAs president. Konstitutionen är entydig. Det är det amerikanska folket.
Foto: Andrea Hanks