Först ska vi säga att facket är en av de få organisationerna i Sverige som är hederliga på så sätt att verksamheten faktiskt finansieras av medlemsavgifter. Visst fifflar facket till sig bidrag av både den ena och andra sorten från staten. Men till skillnad från nästan alla etablerade organisationer i Sverige lever facket till huvuddelen på medlemsavgifter. Bidragen från skattebetalarna är bara ett litet komplement.
Det innebär emellertid också att det blir dyrt att vara med i facket. Avgiften varierar mellan olika fackförbund, men en typisk avgift kan vara 300 kronor per månad. Av den avgiften går en knapp hundralapp till arbetslöshetskassan.
Sverige är unikt på så sätt att i nästan alla andra civiliserade länder är arbetslöshetsförsäkringen en offentlig angelägenhet. I Sverige har arbetslöshetsförsäkringen gjorts till en facklig angelägenhet, eller snarare ett redskap för facket att värva medlemmar. Du måste vara med i facket, då får Du skydd av a-kassan, heter det vanliga värvningsargumentet vid fikapausen. Men det är lögn och förbannad dikt! Det går alldeles utmärkt att vara med i arbetslöshetskassan utan att vara med i facket. Det är till och med lag på att a-kassorna måste acceptera medlemmar som INTE är med i facket. Den lagen gäller alla a-kassor. Och a-kassorna lever bara till mellan 5–10 procent på medlemsavgifter. Resten av arbetslöshetsersättningarna kommer från staten, så det är bäst för kassorna att faktiskt följa reglerna.
Om Du nu väljer att vara med i a-kassan och betala de 70-90 kronor det kostar i månaden (ungefär – avgiften varierar mellan olika a-kassor) så återstår alltså i ren avgift till facket drygt 200 kronor per månad. Vad får Du för det? Du får del av fackets tjänster i form av löneförhandlingar och hjälp om Du råkar i konflikt med Din arbetsgivare. Vad lönen anbelangar så är den på de allra flesta områdena bestämd av marknaden. Facket har inte mycket att säga till om. Är facket svagt och arbetsgivaren stark kan visseligen lönen bli dålig – som för lärarkåren. Men om marknaden stärks blir lönerna med tiden bättre även för en yrkesgrupp med en usel fackförening – som sjuksköterskorna. Dock inte tack vare facket utan tack vare konkurrens om arbetskraften när vården privatiseras.
Om Du råkar i konflikt med Din arbetsgivare kan fackets jurister vara bra att ha. Men Ditt problem är att Du först måste övertyga fackets jurister om att Du slåss för en rättvis sak. Det är ofta minst lika svårt som att övertyga Din arbetsgivare. Men har Du lyckats med att övertyga fackets jurister kommer Du billigare undan än om Du anlitar en egen advokat. Men en egen advokat tar å andra sidan alltid Ditt parti. Den som anlitar fackets jurister kan allt som oftas finna sig vara ”såld” för andra vinster som kommer andra medlemmar till godo.
Om Du väljer att stå helt utanför facket har Du minst 200 kronor över varje månad. Tidningen Sparöversikt konstaterade för några nummer sedan att 200 kronor i månaden ger en bra slant om pengarna satsas på aktiefonder. Under 40 års yrkesliv och 200 kronor i månaden ger fonder med sex procents avkastning drygt 380 000 kronor när Du går i pension. Och skulle Du lyckas få nio procents avkastning blir summan nästan 900 000 kronor. Visserligen får Du betala reavinstskatt på en del av de här pengarna, men Du har ändå 300 000 kronor kvar i det minst gynnsamma fallet. I det bästa fallet har Du över 600 000 kronor kvar. Och under de senaste tjugo åren har fonder gett mer än tio procents avkastning per år…
Du kan fråga Dig själv om det är värt en halv miljon att vara med i facket. Och om inte Ditt livs samlade advokatkostnader för att driva konflikter med Dina arbetsgivare blir lägre. Är Du ”rättshaverist” som alltid råkar i luven på personer i Din omgivning skulle Du helt säkert spara pengar – om det inte vore så att facket troligen skulle stödja Dig i bara några få fall. Men har Du en normal konfliktbenägenhet skulle Du säkert ha ett ganska bra netto kvar att leva livets glada dagar för. Om Du verkligen har styrkan att spara det som Du annars skulle ha betalat i fackavgift. För det kräver onekligen lite självdisciplin.