Fängelserna är fulla. Kriminalvårdsstyrelsen har beslutat att förlänga tiden från lagakraftvunnen dom till påbörjan av straffets avtjänande för att minska trycket på fängelserna. I viss utsträckning tvingas man också utnyttja utrymmen som egentligen inte är avsedda att vara celler och ibland dubbelbeläggning, flera fångar i samma cell. Idag är beläggningen på fängelserna 97 procent. Normalt har beläggningen legat på cirka 90 procent. Därför har man beslutat att bygga ut fängelserna med sammanlagt 900 platser, vilket är ungefär lika många platser som försvunnit under de senaste åtta åren. Skattebetalarna står för notan.
Bristen på fängelseplatser har en huvudsaklig förklaring. Kriminalvården har skurit ner på antalet platser och även lagt ner en del fängelser. År 2009 fanns 5 050 fängelseplatser i landet, 2017 var antalet nere i 4 243, en minskning med 16 procent.
Under samma period minskade antalet nyintagna från 9 805 till 8 423 eller med 14 procent. Antalet platser minskade alltså något mer än antalet nyintagna. Men skillnaden är inte särskilt stor.
Den bidragande förklaring till att fängelserna inte klarar av sin uppgift är antalet fängelsedömda har ökat under det senaste året, vilken är en direkt följd av att polisen faktiskt tagit något fler skurkar och att straffen skärpts (fler brott är förenade med fängelses5raff och strafftiderna blir länge). Det borde inte ha varit svårt för Kriminalvården att förutse att fler poliser i arbete borde leda till fler fångar. Och att längre straff också skulle leda till fler fångar. Men neddragningen av antalet fängelseplatser har alltså gått för snabbt. Nu kommer det att krävas nybyggnad av de fängelseplatser som försvunnit genom nedläggningar de senaste åren. Det blir inte gratis för skattebetalarna.
Precis vad man kan förvänta sig av en statlig myndighet, bristande förmåga att förutse myndighetens framtida verksamhet.
Foto: Kriminalvården. Kumlaanstalten.