Det har under senare tid framförts en hel del internationell kritik mot att USA inte ratificerat (godkänt) det så kallade Kyoto-protokollet om bland annat minskade koldioxidutsläpp. Forskningen på området är dock långtifrån entydig. En forskare vid Ohio State University hävdade förra månaden att den uppvärmning av jorden som kunnat noteras de senaste åren kan vändas i sin motsats inom 10-20 år. Det är professor Robert Essenhigh, som är professor i energibevarande vid universitetets tekniska fakultet, som menar att koldioxiden kan få rakt motsatt effeklt mot vad som påstås.

Essenhigh har skrivit en artikel i tidskriften ”Chemical Innovation”, som utges av American Chemical Society.

Många skyller den ökade temperaturen på förbränning av kol, olja och naturgas. Men Essenhigh menar att de studier som gjorts inte tillräckligt tagit hänsyn till atmosfärens naturliga utbyte av koldioxid med vattnet i världshaven och med växtligheten.

De som försökt beräkna effekterna av koldioxidutsläppen har bortsett vattnets funktion för att absorbera strålning. Gör man det, blir svaret på ekvationen fel, enligt Essenhigh.

Hur kan så många vetenskapsmän ha gjort ett så fundamentalt fel frågar sig Essenhigh och pekar på en studie av National Academy of Science från 1977, som bara tog hänsyn till vatten i flytande form och helt bortsåg från det vatten som finns i form av vattenånga.

Essenhigh har gjort egna beräkningar som tar hänsyn till avdunstningen från haven, mänskliga källor till koldioxid och globala temperaturuppgifter för den senaste miljonen år.

Essenhigh refererar till en rapport från 1995 av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), ett FN-organ. IPCC anser att 90 miljarder ton kol årligen utväxlas mellan jordens oceaner och jordatmosfären i form av koldioxid. Utväxlingen mellan växtligheten och atmosfären uppgår till cirka 60 miljarder ton. Mänskliga aktiviteter bidrar med mellan 5 och 6 miljarder ton. Essenhigh menar att det mänskliga bidraget till koldioxid i atmosfären är för litet för att det ska ha någon effekt på miljön. Detta i motsats till andra vetenskapsmän som hävdat att den relativt lilla mängden som tillförs av människan ska vara det som är tungan på vågen. Essenhigh menar att en sådan hypotes inte har något matematiskt stöd.

När temperaturen stiger förändras balanspunkten för vattnets förmåga att lösa koldioxid. När temperaturen ökar släpper vattnet ifrån sig mer koldioxid. Enligt den teorin skulle ökade temperaturer förorsaka en ökning av kolidoxidmängden i atmosfären, inte tvärtom. Essenhigh tillskriver den nuvarande uppgången i jordens medeltemperatur till naturliga svängningar i klimatet.

Geologerna Nicholas Shackleton and Neil Opdyke redovisade i Journal Quaternary Research 1973 att jordens medeltemperatur genomgår naturliga svängningar, men att den successivt ökat under den senaste miljonen år, dvs lång innan människans industrier började släppa ut koldioxid i atmosfären. Enligt Shackleton och Opdyke har medeltemperaturen ökat med ungefär en halv grad under den senaste miljonen år, medan svängningarna i de kortare cyklerna ökat från 2,5 till 5 grader per 100.000 år. Idag är vi helt enkelt nära toppen på den senaste cykeln, som innefattar en temperaturuppgång under de senaste 25.000 åren.

Enligt den “Arktiska havsmodellen” som Essenhigh gör sig till tolk för innebär ett stort istäcke på Norra Ishavet (som fallet är idag) att avdunstningen minskar. Det medför mindre snöfall och som en följd därav krympande istäcken. Allteftersom istäcket krymper blir jorden varmare och avdunstningen tilltar, vilket gör det möjligt för vattnet i atmosfären att absorbera mer koldioxid, vilket leder till sjunkande temperaturer. Istäcket kan återigen börja växa. Essenhigh anser att jorden når sin högsta temperatur inom de kommande tjugo åren, för att sedan naturligen börja kylas av igen.

Essenhigh är väl medveten om att hans åsikt inte är allmänt accepterad i den vetenskapliga världen, men han är beredd att lyssna på dem som kan framföra matematiska invändningar mot hans beräkningar.

Redaktionen för Veckans Contra saknar tillräckliga kunskaper i meteorologi och kemi för att avgöra om Essenhigh har rätt eller fel. Men vi tycker att det är angeläget att visa att det finns vetenskapsmän som har en helt annan uppfattning än den som idag förefaller styra den politiska agendan. En politisk agenda som innehåller starkare statlig styrning av samhället.