I en dom från USAs Högsta Domstol från 1978 fastslogs att det inte var tillåtet att ha raskvotering vid intagning till universitet och högskolor. Tidigare hade många universitet i USA kvoter för “svarta” eller ”hispanics”, som i praktiken innebar att det var lättare för en svart student att bli antagen än för en vit med samma betyg. Men 1978 förbjöds detta system.

Domen från 1978 berörde enbart kvotering, dvs att ett visst antal platser reserverades för svarta eller ”hispanics” och att intagningspoängen sattes olika i de olika grupperna. Universiteten var snabba att hitta på andra sätt att diskriminera vita studenter vid intagningen.

Nu har tre nya fall av diskriminering kommit långt i domstolsväsendet, men det lär dröja ytterligare många år innan saken prövats slutgiltigt i Högsta Domstolen.

University of Michigan har – utan att ha kvotering – ”tagit hänsyn” till ras i samband med intagning till universitetets kurser. Jennifer Gratz och Patrick Hamacher nekades tillträde till University of Michigan College of Literature, Science and the Arts 1995 respektive 1997. Barbara Grutter sökte till Michigan Law School 1997 och nekades inträde. University of Michigan är ett statligt universitet, känt som ett av de bästa i landet – och ett av dem med hårdast inträdeskrav. Gratz, Hamacher och Grutter, som all är vita, hävdade att de nekats tillträde på grund av rasdiskriminering, eftersom de hade bättre meriter i övrigt än svarta som antagits till kurserna. Universitetet hävdar å sin sida att de har rätt att ta hänsyn till ”ras” vid antagningen, eftersom man anser att ett rasmässigt mer diversifierat universitet leder till en mer gynnsam ”atmosfär”.

Tidigare i år (i november) backade University of Georgia inför en liknande stämning. Man lovade att avskaffa diskrimineringen av vita vid intagningen, men skulle kompensera detta med intensifierad riktad marknadsföring av universitetet i svarta grupper. Men University of Michigan framhärdade alltså och nu före jul hölls huvudförhandling inför Sixth Court of Appeals i Cincinnati, Ohio. Anhängare till rasdiskriminering (”affirmative action”) protesterade utanför domstolen i Cincinnati, men en opinionsundersökning som gjorts bland svarta visade att 80 procent säger nej till ett system där olika normer tillämpas för olika ”raser” vid universitetsantagningar och anställningar. De system som tillämpats har inneburit att många sett med misstänksamhet även på den stora majoritet av svarta studenter som kommit in på sina meriter, eftersom många haft misstanken att den som studerade vid en viss kurs kommit in enbart på grund av sin ”ras”. Om domstolen backar upp Gratz, Hamacher och Grutter kommer denna nedvärderande syn att försvinna. Samtidigt som USA kan lägga de sista spåren av en tid då SVARTA studenter diskriminerades bakom sig.