Det svenska rättsväsendet har även i modern tid mycket skumt på sitt “samvete”.

Justitieministern ska tillsätta en kommission som ska granska vad som gick fel i Thomas Quick-fallet. Om det nu gick fel från början. I flera av fallen fanns det bevisning som aldrig prövades i en ny rättegång, eftersom åklagarna la sig platt sedan resning beviljats. Poliser och tidigare åklagare anser att det var fel, eftersom de menar att det fanns övertygande bevisning även utan Quicks erkännande. Det kom aldrig att prövas.

Det har framförts att det vore fel att begränsa en sådan kommission till bara Thomas Quick-fallet. Ta upp även fallet med “allmänläkaren” och “obducenten” till granskning! Två människor som av domstol befanns vara oskyldiga men ändå fick sina liv förstörda av domstolsväsendet (och boulevardpressen). Polisen vägrade gång på gång att genomföra utredningsåtgärder som skulle kunna fria de två och binda någon annan till brottet – senaste undersökningen, som gjordes efter hård flerårig kamp från läkarnas sida, var en analys av hårstrån och fingeravtryck, där ett visade sig vara Catrine da Costas och ett annat vare sig hennes eller de två läkarnas. Så långt som till att undersöka om detta hårstrå stämde överens med vissa andra personers DNA-prov gick det dock aldrig innan brottet preskriberades.

Ytterligare ett fall som borde ingå i en granskning av det svenska rättsväsendets haveri är domarna mot den så kallade “bombmannen” Lars Tingström. Han förde från fängelset en mångårig kamp för att få upprättelse och lyckades bland annat genomdriva en lagändring, som gjorde att han kunde få resning i ett av de tre bombdåd han dömts för. Det bombdåd som var grunden för de övriga, eftersom det var först och att de andra två kopplades till det första för att de genomförts med samma teknik. Tingström arbetade enträget på att få resning i de två andra målen också, utan att lyckas innan han avled i cancer. Åtminstone domskälen skulle falla ihop som korthus vid en ny prövning, eftersom de så tungt byggde på kopplingen till det mål som Tingström frikänts i.

Läkarna och Tingströms fall är avsevärt grövre än Quicks. För Quick erkände i alla målen, medan det som drabbade de andra tre skedde mot deras nekande.